Kampen mot hatbrotten är också en kamp mot okunskap och fördomar om religion, säger Socialdemokrater för tro och solidaritets förbundsstyrelse i ett uttalande.
De religiösa minoriteterna har blivit extremhögerns främsta måltavlor. Det hänger samman med att den generella förståelsen är låg i Sverige för tro och trons uttryck. En grundlagsstadgad religionsfrihet riskerar att hotas när människor reduceras till sin tro, och tron själv reduceras till förenklade satser eller repressiva regeluppsättningar.
Men trenden är stark i hela Europa. I Tyskland steg antalet brott med antisemitiska förtecken med tio procent förra året. I England var samma siffra 16 procent. I Frankrike ökade de antisemitiska incidenterna med 74 procent under 2018, allt enligt Expo.
När extremhögern har släppts in i värmen riskerar islamofobi och antisemitism att normaliseras i snabb takt. Nu väcks oron för att allt fler som inte annars hyser politiskt extrema åsikter har börjat anamma denna hatretorik: Från normaliseringen av de radikala till radikaliseringen av de normala.
Genom sin tro upplever miljontals svenskar en större meningsfullhet i livet, och mätningar visar att de känner större lycka i livet och högre tillit till samhället. Många som är aktiva i församlingar engagerar sig också i social verksamhet och är med sitt engagemang en oumbärlig tillgång i sina lokala miljöer. Men troende minoriteter har samtidigt begränsade resurser att synas i offentligheten och freda sig från de allt mer hatiska stämningar som piskas upp i debatten.
Det är välkommet att regeringen tar frågan om antisemitism på allvar, exempelvis genom den kommande internationella konferensen 2020. Men utvecklingen visar att betydligt mer behöver göras för att freda dem som drabbas av antisemitismen.
När det kommer till gruppen muslimer i Sverige är utsattheten för hatbrott fortsatt tilltagande. I CEMFOR:s (Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism) senaste rapport om muslimers utsatthet i Sverige konstateras att 45 procent av muslimska församlingslokaler utsatts för någon form av fysiskt angrepp under 2017, och att hela 90 procent av undersökningens deltagare uppfattade att det finns en hotbild mot muslimer i Sverige.
Kampen mot hatet är också en kamp mot fördomar och okunskap om islam. Socialdemokrater för tro och solidaritet står i en progressiv tradition och ser tron som en befriande och brobyggande kraft. Samtidigt finns det i alla religioner grupper som istället propagerar för att bygga murar mot andra troende, och som står för hbtq-fientlighet och patriarkala maktstrukturer. Men denna problematik är inte exklusiv för trossamfunden, eftersom trossamfunden på intet vis är isolerade från sin samtid. Murbyggande, sexism och hbtq-hat finns i hela samhället och måste bekämpas i alla sammanhang.
En sådan angelägen kamp får inte låna sig till en svartvit retorik som spär på de snabbt stegrande hatbrotten. Rädsla ersätter öppenhet, och när grupper blir främlingar för varandra så gynnas de krafter som vill slita isär samhället.
Därför vill förbundsstyrelsen för Socialdemokrater för tro och solidaritet att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska göra en rapportserie som årligen redogör för hatbrottens utveckling och bakgrund samt formulerar förslag för hur samhället kan motverka dem. Rapporterna ska utgöra underlag för en offensiv S-politisk strategi för att mota det hat som extremhögern använder som politisk hävstång.
Förbundsstyrelsen för Socialdemokrater för tro och solidaritet