De senaste dygnen har många oberoende medier samstämmigt vittnat om att den turkiska regimen har begått brutala och oprovocerade attacker mot de företrädesvis kurdiska områdena i norra Syrien. Dessa attacker måste fördömas i skarpa ordalag och leda till politiska konsekvenser.
Ett långvarigt och väldokumenterat turkiskt förtryck mot kurdiska minoriteter har därmed trappats upp till en ny nivå, och följderna för denna redan starkt utsatta folkgrupp i regionen är svåra att i dagsläget överblicka. Humanitära organisationer varnar dock redan för massakrer på civila. Därför måste världssamfundet agera snabbt och med stor tydlighet.
Enligt rapporter från Rojava Information Center slår turkiska flygattacker mot de vägar som används av civila på flykt. Rapporter från de gångna dygnen vittnar även om att sjukhus och bostäder har utsatts för bombanfall. Fastän enskilda vittnesmål är svåra att verifiera i krigssituationer, bidrar de till en sammantagen bild. När denna ställs bredvid Turkiets långa historia av hårdfört förtryck och president Erdogans alltmer auktoritära och militaristiska politik, blir det tydligt att vi måste ta utvecklingen på det största allvar.
Turkiet är Natos näst största medlemsland. Ändå angriper de nu samma område som fram till för några månader sedan beskrevs som viktiga allierade i den hårda striden mot Daesh/IS. Detta görs dessutom sida vid sida med jihadistgrupper från västra Syrien, vilket bland andra SR Ekot rapporterar om. Det är svårt att se hur regimens agerande kan uppfattas ligga i linje med de övriga Natoländernas intressen. Detta måste ses som ytterligare ett starkt skäl för Sverige att hålla oss långt ifrån ett framtida Natomedlemskap.
Sverige exporterade förra året krigsmateriel för ca 300 miljoner kronor till Turkiet. Denna export bidrar till att legitimera köparens beteende och rimmar illa med Sveriges ställningstagande för demokrati och frihet i världen. Det är välkommet att Sverige kommer att verka för ett europeiskt vapenembargo mot Turkiet, men även den svenska exporten av så kallad övrig krigsmateriel till Turkiet bör omedelbart avbrytas.
Den 18 mars 2016 slöt EU en överenskommelse med Turkiet som i praktiken innebar att Turkiet gavs en roll som gränsvakt mot EU:s södra gräns. Under torsdagen har president Erdogan använt detta avtal som diplomatisk hävstång. Han har ”hotat” EU med en flyktingström på mellan tre och fyra miljoner flyende från Syrien om EU fördömer den turkiska aggressionen. Det är förkastligt att på detta sätt använda utsatta människoliv som valuta vid förhandlingsbordet, och nu är det av största vikt att EU:s medlemsländer markerar mot Erdogans utspel. Vi måste värna de människor som flyr undan krig och förföljelse, och samtidigt visa att EU inte viker ner sig för hotelser från auktoritära ledare.
De senaste dagarnas händelser måste också ses i ljuset av ett starkt auktoritärt, populistiskt och asylrättsfientligt tonläge i stora delar av världen. Turkiets offensiv är den direkta följden av att USA drar sig ur regionen och lämnar norra Syrien åt sitt öde. Hotelser om ”flyktingvågor” kan bara äga rum i en kontext där flera europeiska länders regeringar pressas av populistiska och främlingshatande partier. Därför blir det än viktigare att Turkiets agerande möts med ett förnyat försvar för demokrati och folkrätt.
Ulf Bjereld, förbundsordförande, Socialdemokrater för tro och solidaritet
Klas Corbelius, förbundsstyrelseledamot med ansvar för nedrustningsfrågor, Socialdemokrater för tro och solidaritet
Thomas Hammarberg, förbundsstyrelseledamot med ansvar för internationella frågor, Socialdemokrater för tro och solidaritet