Close

by

Ulf Bjerelds 1 maj-tal: Tillsammans bygger vi ett Sverige för alla

Ulf Bjereld STS färg Foto Emma Fredriksson.Vänner, kamrater!

Det är 1 maj och jag är ytterligt stolt att få vara här med er. Välkomna till arbetarrörelsens högtidsdag! Vi firar våra framgångar, vi funderar över våra motgångar och bakslag. Vi samlar kraft till de viktiga uppgifter som ligger framför oss. 1 maj. 2016.

Förra året tog Sverige emot 170 000 människor som sökte asyl, som sökte skydd från krig, från våld och från förtryck. Vi tog emot flest i Europa, i förhållande till vår folkmängd. Vår statsminister och partiledare Stefan Löfven stod på Medborgarplatsen i Stockholm och utropade ”Mitt Europa bygger inte murar!”. Så sa han: Mitt Europa bygger inte murar.

Bara några veckor därefter beslöt regeringen att lägga svensk flyktingpolitik på Europas lägstanivå. Sverige inför tillfälliga uppehållstillstånd, vilka försvårar integrationen och sprider oro och osäkerhet bland dem som allra mest behöver trygghet. Sverige begränsar anhöriginvandringen och försvårar återföreningen av familjer.

Vi ser hur Moderaterna förvrider språket genom att säga att Sverige behöver en ”flyktingpaus”. Jag säger: Det är inte Sverige som behöver en flyktingpaus, det är flyktingarna som behöver en paus från sitt flyktingskap, en paus från sin utsatthet och från sin oro. Och det är vår uppgift – här i Sverige – att i enlighet med asylrätten ge dem en sådan paus och möjligheter till en ny start i livet. Vi säger nej till Moderaternas flyktingovänliga retorik – vi säger ja till en generös och inkluderande flyktingpolitik!

Jag tänker särskilt här och nu på familjen Ghazali som äger och driver torgkiosken här på torget och är uppskattade på orten. Familjen har bott i Sverige i nio år. Deras son är idag 16 år och går i nian. Nu hotas de av utvisning. Till Libanon, där de upplever att de vore hotade till livet.

Det talas i dag om den svenska modellen. Men i den svenska modellen som jag känner den ska alla barn kunna känna framtidshopp. Även i familjen Ghazali.

Som ordförande för Socialdemokrater för tro och solidaritet har jag och mitt förbund med kraft drivit frågan om värna en öppen migrationspolitik och en stark asylrätt. Jag är glad och tacksam att ni här i Svenljunga genom ert engagemang för familjen Ghazali är delaktiga i detta arbete.

*

Vänner, kamrater!

Under åtta långa år ägnade sig högern och Alliansen åt en skattesänkarpolitik som nedmonterade stora delar av den trygghet vi hade, vår känsla av gemenskap. Alliansen och Fredrik Reinfeldt ersatte det med var människa för sig själv – betala själv, hjälp inte andra, hjälp hellre dig själv, tjäna pengar, behåll dem själv. Nu har vi en rödgrön regering, nu är ett annat Sverige möjligt. Nu bygger vi ett rättvist, jämlikt och gemensamt samhälle igen!

Och bygga – ja, det behövs verkligen. Bostadskrisen är akut. Inte bara i huvudstaden och andra stora städer. Från 183 av landets 290 kommuner rapporteras bostadsbrist. Därför är det förstås bra att regeringen nu gör en rejäl satsning på bostäder. Bostaden är inte bara en rättighet, att bygga bostäder ger arbetstillfällen och utan tillräckligt många överkomliga bostäder kan vi inte heller skapa tillväxt: utan någonstans att bo kan människor inte ta de jobb som erbjuds…

Frågan är därför bara om de satsningar som nu görs räcker. Jag tycker det är dags att diskutera ett nytt miljonprogram! Ett miljonprogram med bra bostäder som kan bidra till att skapa mer sammanhållning i samhället.

Bostadspolitiken väcker också viktiga frågor om hållbarhet och miljö till liv. Idag kan vi bygga långt mer miljövänligt och energisnålt än tidigare.

Vi kan skapa ett energisystem som består av 100 procent förnybar energi. Det kommer att kräva en hel del investeringar, men vi kan – om vi vill – dra streck för både smutsiga fossila bränslen och kärnkraft. Vi kan och bör göra en plan för en fullständig utfasning av all energi som inte är förnybar. För 30 år sedan inträffade den fruktansvärda katastrofen i Tjernobyl.  En värld med kärnkraft är aldrig en helt säker värld. Jag tycker det börjar bli dags att dra streck. Låt kolet stanna i marken!

*

De fruktansvärda terrorattentat som hemsökt Europa och andra platser i världen har skapat revor av oro och sorg. Det är utmärkt att det vidtas åtgärder för att förhindra terrorattacker på svensk mark. Men vi får aldrig låta åtgärderna hota vårt öppna samhälle. Det är ju så terroristerna vill att vi skall göra. Vår frihet och vår öppenhet provocerar dem, och just därför är det viktigt att värna öppenheten och friheten. Det är orsakerna till terror – inte symptomen – som långsiktigt måste stoppas.

Socialdemokraterna är och skall vara ett öppet och modernt framtidsparti. Alla ska känna sig välkomna, alla ska kunna känna sig tilltalade och allas behov ska kunna bli till politiska beslut i vårt parti. Men! Med självklarhet handlar öppenheten om att vi alla delar samma politiska grundvärderingar. De om solidaritet, jämlikhet, allas lika värde, om var och en efter förmåga till var och en efter behov, om att uppfylla sina skyldigheter och få sina rättigheter. Vi delar värderingar som handlar om att alla ska ha samma möjligheter – oavsett klass eller kön eller vilken del av världen du kommer ifrån.

Allt det är värderingar som vi socialdemokrater står för – och det gör vi stolt. Det är dessa socialdemokratiska värderingar som har byggt det moderna Sverige och som ska fortsätta bygga ett starkt, sammanhållet Sverige även för framtiden.

Alla som arbetar i Sverige ska ha lika villkor och rättigheter i arbetslivet. Alla ska kunna klara sig på sin lön och bo och leva med rimlig standard. Även om du är sjuk eller arbetslös ska du kunna ha ett bra liv. Det är den svenska modellen.

En människas välfärd ska inte byggas på en annan människas försakelser. Det samhälle vi känner och vill ha gör inte skillnad på människor, oavsett deras bakgrund. Den svenska modellen gäller. Den ska gälla alla och den ska gälla i alla led.

Det innebär att kraven för uppehållstillstånd inte ska kunna tvinga fram system av otrygga jobb. Det innebär att företag med fackliga och sjysta avtal inte ska kunna slås ut av företag med sämre villkor till lägre pris – att upphandlingar inte ska kunna pressa fram allt lägre löner och allt sämre villkor. Det innebär att långa kedjor av underleverantörer aldrig ska kunna bygga klassamhällets djupa hierarkier underifrån. Det innebär att alla som kan ska bidra till vår skattefinansierade välfärd. Och det innebär att denna välfärd ska gälla alla, utan förbehåll.

Den franske filosofen Voltaire sa en gång att ’The comfort of the rich depends upon an abundant supply of the poor’ – De rikas välmående förutsätter en obegränsad tillgång på fattiga. Sverige på 2010-talet måste fortsätta stå långt från Voltaires franska 1700-tal: Det är inte obegränsad tillgång på fattiga som ska bygga välstånd, utan allas medverkan i att bygga välfärden.

Det innebär anställningstrygghet, kollektivavtal och ökad delaktighet i vårt demokratiska samhälle. För bara en tre-fyra generationer sedan var Sverige ett relativt fattigt emigrationsland. Idag ska vi vara glada att vi är ett land människor vill emigrera till. För att vi har det bra här. Vi är föregångslandet för feministisk politik, jämlikhet, miljö och HBTQ-personers rättigheter. Man ser upp till oss för vår vård, vår omsorg och vår utbildning. Vår demokrati, vår arbetsmarknad, vår tillväxt och vårt välstånd. Det är underbart att få leva i detta land – präglat av frihet, jämlikhet och solidaritet. Så är det och med en genuin rödgrön politik skall det också fortsätta att vara så.

*

Vi har också idag en regering som bedriver en feministisk och en radikal utrikespolitik. Och det behövs. Mellanöstern brinner. Människor tvingas fly hals över huvud. Kristna och andra minoritetsgupper utsätts för ohyggliga förföljelser. Kriget i Syrien är inne på sitt ofattbara femte år. Trycket på regimen i Syrien måste öka och de som upprätthåller krigets ekonomi stoppas. Daesh (IS) vidriga framfart kan bara stoppas genom kraftfullt internationellt samarbete. Det vore värdefullt om Sverige – med sin nya, oberoende och feministiska utrikespolitik – genom en plats i FN:s säkerhetsråd – kunde spela en roll i denna process.

Vi var många som gladdes när det olycksaliga avtalet om militärt samarbete med Saudiarabien revs upp av en rödgrön regering. Vi var också många som gladdes när Sveriges regering erkände Palestina. Israels ockupation av Palestina och dess olagliga bosättningspolitik måste upphöra. Folkrätten måste värnas, allt folkrättsstridigt och olagligt våld i området måste stoppas och blockaden av Gaza brytas. Endast så kan freden vinnas, endast så kan Israel få varaktig säkerhet, endast så kan staten Palestina äntligen upprättas.

I skuggan av erkännandet av Palestina var det nog många av oss som också hade hoppats på ett svenskt erkännande av Västsahara. Så blev det inte. Regeringen och utrikesminister Margot Wallström menade i stället att tiden ännu inte var mogen för ett svenskt erkännande. Jag har respekt för de realpolitiska argument som Margot Wallström framförde, men tycker ändå att hon hamnade i fel slutsats. Partikongressebeslut och riksdagsbeslut i frågan borde i stället gälla, vilket innebär att Sverige borde erkänna Västsahara, och erkänna Västsahara nu!

Rysslands agerande i världspolitiken inger stor oro. I efterdyningarna av Rysslands agerande mobiliserar borgerligheten för att Sverige skall söka medlemskap i Nato. Centerpartiet och Kristdemokraterna vill kasta den militära alliansfriheten överbord och har förenat sig med Moderaterna och med Liberalerna i kravet på ett svenskt Nato-medlemskap. Jag tycker det är fel. Sverige är ett unikt land i Europa – vi har levt i fred i över 200 år. Jag ser inte hur ett svenskt Nato-medlemskap skulle stärka svensk säkerhet och bidra till avspänning i norra Europa. Därför säger vi nej till Nato och ja till fortsatt militär alliansfrihet!

På senare tid har vi kunnat se en kraftigt ökad hotbild mot gudstjänstlokaler, särskilt moskéer, vi ser eld härja i hus som skulle blivit flyktingförläggningar, vi ser mordbränder. Många muslimer flyr från just Daesh och Syriens krig. Ändå växer sig misstänksamheten mot muslimer sig starkare i debatten. Vi kan också se ett ökat uttryck för antisemitiska stämningar. Misstänksamheten oroar mig. Hat och hot mot minoriteter – vare sig det är muslimer, judar eller andra – kan aldrig accepteras. Rasism är mänsklighetens gissel – vi måste bekämpa rasismen här och nu!

Vi kan se, som de senaste veckorna, en veritabel klappjakt i att hitta tecken på islamister och islamism i våra demokratiska partier. Jag upplever att det finns en utbredd rädsla för religiositet. Men det är inte religionen som är farlig, utan det är fundamentalismen. Och fundamentalismen tar form på olika sätt – ibland politiskt, ibland religiös (kristen, muslimsk eller hinduisk) eller sekulär. Men låt oss aldrig sätta likhetstecken mellan religion och fundamentalism.

*

Vänner, kamrater!

Vi lever i en epok som av många beskrivs som en individualiserad tid. Och så är det, på många sätt. Undersökningar visar att Sverige är ett av de länder i världen där medborgarna prioriterar individualistiska värden som oberoende, individens rättigheter och möjlighet till självförverkligande. Kollektiva värden som nation, tradition, familj och religion prioriteras mindre.

Svenskarnas individualitet innebär inte att de gått till höger. Stödet för välfärdsstaten och en stark offentlig sektor är stabilt över tid. Svenskarna är också lika politiskt engagerade som tidigare – en slags solidariska individualister.

Ett av de nya exemplen på denna solidaritet är de språkcaféer som öppnas i flyktingmottagningens spår. Här samlas personer med de mest skilda bakgrunder för att umgås och utveckla språkkunskaper. Jag hörde om en 86-årig kvinna som på språkcaféet spelar bingo med flyktingbarn för att lära dem vad siffror och tal heter på svenska.

På allt fler ställen samlas också människor i olika ”tillsammans”-arrangemang, för att möta och hjälpa flyktingar. Refugees welcome.  Jag gästade ett sådant i Kungsbacka i söndags kväll, och blev tagen av kraften hos de 70-tal personer som var där. Vi ser det också i stödet för familjen Ghazali här i Svenljunga.

Solidariteten lever – den tar sig bara andra uttrycksformer än tidigare. Det är en insikt viktig att ta med sig då vi samlas under fanorna på 1 maj. Demonstrationstågen är kanske inte alltid jättestora. Men under ytan brusar ett folkligt engagemang, där kärleken till nästan och solidariteten med de utsatta är lika stark som tidigare.

Och kampen för en stark asylrätt går vidare. Lika glad och stolt som jag var förra året, när Sverige tog emot 170 000 asylsökande människor och Stefan Löfven stod på Medborgarplatsen och förkunnade att ”Mitt Europa bygger inga murar”, lika glad och stolt kommer jag att vara när de tillfälliga uppehållstillstånden avskaffas och anhöriginvandringen underlättas.

EU måste tillsammans ta ett större ansvar för att hantera flyktingsituationen. Om EU vore en by på 500 personer skulle antalet ´flyktingar som förra året kom till den byn uppgå till tvår personer. Två personer, i en by på 500. Det är självklart att det inte är några problem att hantera dessa så kallade flyktingströmmar, om bara viljan finns.

*

Ett sammanhållet Sverige, ett solidariskt Sverige är det vi självklart ska bygga vidare på; det vi alla vill ha. Så nu gör vi det!

Nu bygger vi vidare på den svenska modellen. Vi bygger tillsammans vidare på ett samhälle för alla. På ett Svenljunga/Skene för alla. Ett Sverige för alla. På ett socialdemokratiskt parti för alla. Vi bygger landet, vi bygger framtiden. Det gör vi alla tillsammans. Tillsammans för Sverige, för Sverige – i världen!

Tack skall ni ha.

 

Ulf Bjereld 1 maj 2016 Svenljunga/Kinna

Det talade ordet gäller.

Comments

comments

Bli medlem - klicka här!