Den förra socialdemokratiska regeringen inledde ett arbete för att underlätta alternativa välfärdsproducenter som inte hade vinstintresse utan verksamhetsintresse som företagsidé. Ett ny kapitel i aktiebolagslagen (kap 32) skapades för att möjliggöra företagsformen Aktiebolag med särskild vinstbegränsning.
En bra början, som dessvärre inte följdes upp med nödvändiga följdändringar i skattelagstiftningen men sannolikt också i speciallagarna som reglera välfärden (socialtjänstlag, skollag osv.), upphandlingslagen m.m.
Företagsformen skapades och finns, men har inte givits förutsättningar att etableras. Det är liksom en frivillig begränsning, som inte ger några andra förutsättningar för verksamheten än vad andra bolag har, bara en vinstbegränsningsregel.
- Foto: Mikael Åstmar
När lagen funnits i två år – 2008 – hade Sverige fått ny regering. En alliansregering som vid den tidpunkten inte alls tyckte att välfärdsverksamheterna behövde regleras mer, snarare mindre. Och arbetsgivarorganisationen ALMEGA tyckte det vattnades i munnen. Färre regler, mer vinstutrymme för privata intressen i välfärden.
De uppmanade då regering och riksdag att ta bort reglerna om bolag med särskild vinstbegränsning. Så här sa bl.a. ALMEGA:s näringspolitiska chef Ulf Lindberg:
– Socialdemokraterna ansåg den nya bolagsformen som särskilt väl lämpad för företag inom vård, skola och omsorg. I dessa branscher ses ju vinst av vissa som särskilt farligt och främmande. Den iskalla vinden från börsen skulle annars dra genom sjuksalarna, enligt dåvarande ordförande Persson. Ett sådant agerande är rent kontraproduktiv om man vill värna den framtida välfärden.
Några särskilda regler för att begränsa vinstintressena i välfärden har vi inte fått sedan dess. Så med Ulf Lindbergs logik borde välfärden ha utvecklats positivt och nu ge mer trygghet, utveckling och kunskap åt folket i Sverige.
Jag tycker precis tvärtom. Företagsformen Aktiebolag med särskild vinstsbegränsning borde utvecklas, inte avvecklas. Den ger utrymme åt alternativa välfärdsverksamheter där vinstintressena inte har någon plats, men däremot engagemang och vilja till en bättre äldreomsorg, högre kvalitet i skolan osv. Vi behöver ge utrymme åt den ideella sektorn, åt de idéburna rörelserna och åt människors vilja till engagemang. Men vi behöver, om välfärden ska vara för människor, se till att osmakliga vinstintressen förpassas bort från skattefinansierade marknader.
Idag funderar jag dessutom på om Ulf Lindberg skulle uttrycka sig likadant som han gjorde den 17 mars 2008.
Det är dags nu.
Dags för rättvisa!
Lars G Linder
förbundssekreterare, Socialdemokrater för tro och solidaritet
Detta inlägg är också publicerat på ”Dags för rättvisa!”