Close

Tag Archive for: saudiarabien

by

Alla vet, varför är det ändå så tyst om Syrien? Tal vid manifestation

Torsdagsrörelsen Syrien, som arrangeras av Föreningen Syrien Sverige, har hållit möte på Sergels torg i Stockholm varje torsdag kl 17.00 sedan slutet av juli 2016 och kommer enligt uppgift att fortsätta med det. Mot Assads och Putins bombningar och belägring av Aleppo, för frihet, värdighet och demokrati åt Syrien. Torsdagen den 20 oktober deltog Socialdemokrater för tro och solidaritet genom sin politiske sekreterare Monica Fundin Pourshahidi. Här är hennes anförande. (Det talade ordet gäller.)

14657446_195616827542539_6117696956709747039_n1”The massacre in Syria continues but the world is silent. Why why why?” Så stod det på en liten pojkes plakat på SSUs Syrien-manifestation i helgen.

Why why why? Varför så tyst om kriget i Syrien? Att vara här, med er, är mitt lilla sätt att bidra till att bryta tystnaden, den som så många känner.

Jag heter Monica Fundin Pourshahidi. Jag kommer från Socialdemokrater för tro och solidaritet.

Jag vet, precis som ni alla vet, att Aleppo är belägrat som på medeltiden. Jag vet, precis som vi alla vet, att bomberna faller. Om och om. Alla vet att människor plågas. Alla vet att människor dör. Alla vet att civila dör, att barn dör. Alla vet att hus och sjukhus och hjälpkonvojer med mat och mediciner bombas. Alla vet att ingen går säker. Massmord, svält och ofattbart lidande. ”Aleppo är värre än ett slakthus” sade FNs Ban Ki Moon.

Alla vet det. Ändå är det tystnaden vi hör. Visst hörs protester, men Europa, världen, är ändå alldeles för tyst. The massacre continues, but the world is silent – why? Ja, varför? Nog nu.

Alla vi som vet, alla vi som kan, vi MÅSTE prata, tala, skriva – om Syrien, om Aleppo. Bomberna får inte falla tyst! Bomberna får inte falla alls.

Även om inte just vi, just här, just nu, kan få Putins och Assads bomber att sluta falla, så kan vi ändå envist höja våra röster – och kräva fred och frihet för Aleppo. För hela Syrien.

Vi kan höja våra röster – för att bryta tystnaden. Att tala är att visa vårt stöd för demokrati. Att tala är att visa vårt motstånd. Mot Assads och Putins bomber och förtryck. För tystnaden: Tystnaden är ett tyst stöd åt Assad, åt Putin.

Men många här i Sverige törs inte tala. De törs inte ta ställning. Många verkar tycka att situationen i Syrien är så komplicerad, att de inte törs säga något alls. De är rädda att stödja fel part, att hålla på fel sida.

Men hur skulle det kunna finnas något som helst ”rätt” med attacker mot civila?!

Det är inte ett dugg svårt att ta ställning mot den mordiska diktatorn Assad. Det är inte ett dugg svårt att ta ställning mot Putin, och hans ryska bunkerbomber som regnar över Aleppo. Det är LÄTT att vara emot förtryck, belägring och bomber.

Ryssland hjälper diktatorn al Assad att mörda sin egen befolkning. Alla vet det. Så hur skulle det NÅGONSIN kunna vara FEL, att vara emot mördande av barn och bomber mot sjukhus?!

Men många här verkar också tänka att, ”usch vad hemskt det är, men det där angår inte riktigt mig – jag har ju ingen släkt från Syrien, ingen familj där”.

Men, vänner, jag vet och ni vet att man inte behöver ha sin egen bakgrund eller familj på en särskild plats, för att vara emot klusterbomber och krig – och för fred, frihet och demokrati. Det behövs bara att man är en medmänniska.

Det här måste vi säga om och om igen. Det här är vad vi alla kan göra. Försöka påverka fler att vara medmänniskor. Påverka fler att vara för fred, frihet och demokrati. Det borde inte vara svårt!

Vad kan då Sverige som land göra? Regeringen? Sverige gör redan mycket. Nära två miljarder kronor har getts i humanitärt stöd och bistånd till det syriska folket. Statsminister Stefan Löfven och utrikesminister Margot Wallström sade häromdagen, att de nu ska göra allt för att finna vägar till fredsförhandlingar. Det är förstås bra.

Snart tar Sverige plats i FNs säkerhetsråd och då har regeringen extra möjligheter att påverka. En förhoppning är att kunna hindra Ryssland från att använda sitt veto för att skydda Assad-regimen.

Ja, göra allt, sade de. Och det behövs verkligen nu att ALLT görs, för att öka trycket på Bashar al Assad och hans regim:

Trycket på vapenvila. Trycket på att strypa krigets ekonomi. Trycket på att både Assad och Putin kan ställas inför rätta för krigsbrott – inte minst för attackerna mot sjukhus i Aleppo, som helt klart strider mot all internationell rätt.

Jag hoppas förstås att regeringens ”göra allt vi kan” också innebär att genast skrota den nya flyktingpolitiken. Den som gör att syrier som lyckats fly inte får återförenas med sina familjer, här, i säkerhet.

Och så detta: Till helgen reser statsminister Stefan Löfven till Saudiarabien. En av punkterna på dagordningen är samtal om situationen i Syrien. Men det är också uppenbart en resa som ska främja svensk handel med Saudi.

Jag hoppas innerligt att mänskliga rättigheter ändå är det som får stå i fokus. Saudi, Syrien, Jemen. Saudiarabien är ju en nyckelspelare i hela regionen på många sätt – och inte alltid en särskilt trevlig sådan…

Margot Wallström påminde Saudiarabien häromåret om de mänskliga rättigheterna. De blev förbannade och jag tror att det nog behöver bli påminda igen… Så Stefan, jag litar på dig: Mänskliga rättigheter är såklart alltid viktigare än pengar!

Nu behövs mod och styrka. Nu behövs Sveriges röst i världen. För fred, frihet och demokrati.

Vår röst behövs också! Alla vi som kan, måste fortsätta att prata, tala, skriva – om Syrien, om Aleppo. Att tala är att visa vårt stöd för fred, frihet och demokrati. Tystnaden är tyst stöd åt Assads och Rysslands bomber mot civila.

Vi måste prata, tala, skriva HÖGT – bomberna får inte falla tyst. Bomberna ska inte falla alls. Vi måste bryta tystnaden.

Så tack för att ni är här och försöker. Tack Föreningen Syrien Sverige för att ni här varje vecka och försöker. Och stort tack för att ni har lyssnat på mig!

/Om du vill se och höra Monica Pourshahidis tal finns en youtubelänk här.

14718612_195616910875864_6258207929933924917_n1

 

 

 

 

 

 

 

Foton: Atila Atuntas

by

Vapen ingen vara som andra

Idag skjuter 31 direktörer från höften på DN Debatt. Jag noterar följande:

1) De verkar inte se någon skillnad mellan möbler och vapen. Fråga de vars anhöriga dött av pansarvärnsroboten Bill. Att inte förlänga det militära samarbetsavtalet visar Saudiarabien vad vi tycker om läget i landet. Ekonomiskt skulle kostnaden vara liten. Däremot skulle Sveriges anseende kring mänskliga rättigheter stärkas betydligt.

2) Situationen i landet har knappast blivit bättre. Tvärtom. Amnesty varnar för att ny lagstiftning likställer oppositionens kritik mot regimen med terrorism. Redan nu är antalet avrättade på väg att bli fler än 2014. Regimen slår allt mer aggressivt ner på nätaktivister som uppmärksammar bristen på mänskliga rättigheter.

3) Ingen erkänd forskning visar att vapenexport främjar mänskliga rättigheter i icke-demokratier, inte heller förs det fram några konkreta exempel i debattartikeln.

4) En annan diktatur som Sverige inte exporterar krigsmateriel till är Kina. Ändå går annat handelsutbyte mellan våra länder på högvarv. Varför skulle det bli annorlunda här?

5) Enligt direktörernas logik kommer Tyskland som i januari avbröt sin vapenexport till Saudiarabien få stora återverkningar på sitt handelsutbyte med andra varor och andra länder. Ännu har vi inte sett något tecken på det, men kanske har direktörerna det.

6) Det finns också ekonomiska risker med att förlänga avtalet ytterligare fem år. Även om regimen i Saudiarabien verkar sitta säkert är regionen stadd i förändring. Nya demokratiska ledare kan hålla oss ansvariga för att vi beväpnat tyranner.

7) Slutligen, att leda ett stort företag är inte samma sak som att göra kloka politiska bedömningar. Ännu väntar vi på regeringens besked i frågan. Förhoppningsvis är deras resonemang i överensstämmelse med såväl forskning som partikongressens beslut om att förhindra vapenexport till icke-demokratier.

Klas Corbelius, ansvarig för vapenexportfrågor

by

Säg upp militäravtalet med Saudiarabien!

Sverige har ett avtal om militärt samarbete och handel med Saudiarabien. Den 15 maj i år löper det ut. Om vi inte aktivt säger upp det innan dess kommer det att förlängas på ytterligare fem år.

— Det finns inga alternativ, avtalet måste sägas upp. Det stämmer inte med svensk vapenlagstiftning och borde aldrig ha slutits. När vi nu har möjlighet, så bör vi göra om och göra rätt.

Nyligen uppmärksammades världen över att den saudiska bloggaren Raif Badawi dömts till offentliga piskstraff för att ha hädat. Inte minst mot den bakgrunden har samarbetsavtalet med Saudiarabien med rätta kritiserats. Vi vet att kvinnor i Saudi lever under ett förtryck som nästan saknar motstycke. Och att trots en allmän välfärd som gäller alla saudiska medborgare saknar den nära 25-procentiga delen av befolkningen som är gästarbetare helt socialt skyddsnät och är en enormt utsatt grupp.

Det finns dessvärre många fler exempel på hur Saudiarabien kränker mänskliga rättigheter och på hur landet agerar som en mycket grym diktatur. Saudiarabien hämmar dessutom en demokratisk utveckling på den arabiska halvön genom att återkommande bistå sina grannländer militärt. Det skedde exempelvis 2011 när saudiska soldater bidrog till att kväsa demokratirörelsen i Bahrain.

Samtidigt som världen förfasar sig över IS horribla korsfästningar och vidriga avrättningar, utförs liknande avrättningar av staten Saudi – av den regim vi alltså samarbetar militärt med.

Det råder ingen som helst tvekan om att Saudiarabien är en av världens mest brutala diktaturer.

Vi socialdemokrater har tagit principiell ställning mot vapenhandel med diktaturer. Sverige har redan kraftiga restriktioner mot export av vapen till länder som är i konflikt, trots det har vapenexporten till Saudiarabien varit omfattande. Den socialdemokratiska partikongressen har fattat tydliga beslut om att Sverige inte ska bidra till att mänskliga rättigheter grovt kränks. Liksom om att det överhuvudtaget inte ska förekomma export av vapen till en diktatur.

Därmed borde frågan om det militära samarbetsavtalet vara ganska enkel: Det måste sägas upp. Militärt anknuten handel och samarbete med Saudiarabien, så som enligt det gällande avtalet sker, kan helt enkelt inte vara möjlig med en socialdemokratiskt ledd regering.

Det är med sorg vi konstaterar att det var vårt eget parti som inledde det militära samarbetet med Saudiarabien. Socialdemokrater för tro och solidaritet var den gången en av de organisationer som protesterade. Nu har en socialdemokratiskt ledd regering – med sin uttalade ambition att värna svensk och socialdemokratisk tradition att i världen stå upp för mänskliga rättigheter och att bedriva en feministisk utrikespolitik – möjlighet att göra avbön. Riv nu upp samma avtal!

Vi ställer oss positiva till andra former av samarbete och handel, sådana som kan bidra till demokratisering och respekt för mänskliga rättigheter. Men vi är alltfler som inser det orimliga med det militära samarbetet och kräver att detta avtal bryts. Med den profil som svensk utrikespolitik har, är det nödvändigt att avbryta det militära samarbetet och ge fortsatt samarbete med Saudiarabien en ny inriktning.

För det militära samarbetsavtalet med Saudiarabien har inget i en feministisk utrikespolitik att göra. Det har inget i en socialdemokratisk politik överhuvudtaget att göra.

Peter Weiderud, förbundsordförande

Klas Corbelius, ansvarig för vapenexportfrågor

Hör också Weiderud intervjuas i dagens Eko, 12 februari.

Sänt som pressmeddelande 12 februari.

by

Ny statistik om höstens vapenexport

ISP, den myndighet som ger tillstånd till vapenexport, har nyligen presenterat statistiken över beviljade tillstånd för juli-september. Här hittar vi diktaturerna Algeriet och Brunei, men också Thailand och Indien där det pågår gränskonflikter liksom omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter. Även länder med stor fattigdom, som Sydafrika, finns med vilket rimmar illa med PGU – Politik för global utveckling.

Statistiken är knapphändig så det är svårt att veta exakt vad och hur mycket exporten omfattar, men när det gäller Algeriet gör pressuppgifter gällande att det kan handla om sjömålsrobotsystem som Saab Bofors Dynamics levererar till två fregatter.

Till skillnad från i våras så hittar vi dock inte Saudiarabien, Bahrain och Förenade Arabemiraten. Läs statistiken i sin helhet här och regeringens årliga skrivelse för uttolkning av beteckningarna (sidorna 69-70) här.

Dessutom pågår en intensiv lobby från regering och försvarsindustri för export till Sydostasien där Saab hoppas få sälja Jas Gripen till Indonesien. Även detta skulle vara tveksamma affärer, då det spär på en redan pågående kapprustning i regionen samtidigt som situationen för mänskliga rättigheter är allvarlig.

För en granskning av hur olika länder respekterar demokratiska fri- och rättigheter läs Freedom House senaste rapport här. ”Not free” är det som brukar betecknas som diktatur.

Klas Corbelius

by

Saudivapen: Utmaningar för en s-ledd regering 2014

Är argumenten för fortsatt svensk vapenexport hållbara? Efter en eventuell valvinst 2014 kan socialdemokraterna åter komma att vara ansvariga för både rikets säkerhet och hur Sverige agerar i världen. Vilka lärdomar bör i så fall socialdemokraterna dra av saudivapenskandalen?

Medverkande: Peter Wedierud, förbundsordförande
Socialdemokrater för tro och solidaritet, Lena Sommestad,
förbundsordförande S-kvinnor, Gabriel Wikström, förbundsordförande SSU, Magnus Nilsson, förbundsordförande S-studenter samt Sofia Walan, generalsekreterare Kristna Fredsrörelsen.
Moderator: Hanna Hellström, chefredaktör Tro & Politik
Inledare: Klas Corbelius, ansvarig för vapenexportfrågor,
Socialdemokrater för tro och solidaritet

Se hela seminariet i efterhand här:
[youtube http://www.youtube.com/watch?v=YFjeTosc-xU?rel=0]

Vi kommer att lägga ut veckans övriga seminarier här på bloggen under veckan, för att så många som möjligt ska kunna få del av de aktiviteter förbundet genomförde under årets Almedalsvecka.

by

Urban Ahlin missade chansen att presentera ett alternativ

Partiets utrikespolitiske talesperson Urban Ahlin tog inte chansen i Ekots lördagsintervju, att presentera ett alternativ till regeringens diktaturkramande. Ahlin kräver inte att samarbetsavtalet med Saudiarabien sägs upp genast. Han kan inte heller lova att man inte kommer förnya avtalet nästa gång det kommer upp för översyn, vilket är i april 2015.

Detta är mycket märkligt. Ahlin hänvisar till att alla försvarsindustrisamarbeten bygger på att de hålls under väldigt lång tid. Att det handlar om förtroende också gentemot andra tänkbara köpare. Det finns dock en anledning till att avtalen måste förnyas var femte år. Det är ett tillfälle att ta vara på för att utvärdera om avtalet följts och om det varit till gagn för båda parter.

Om vi bortser från att Saudiarabien är en brutal diktatur som systematiskt förtrycker kvinnor, homosexuella och oliktänkande, vilket vi visste redan innan, så är det rimligt att hänvisa till Saudiarabiens ingripande i Bahrain. Svenska vapen användes när demokratirörelsen slogs ner och många demonstranter miste livet.

Det skulle säkert inte diktaturer som Saudiarabien, Förenade Arabemiraten med flera nöja sig med. Däremot skulle det stämma väl överens med riksdagsbeslutet i maj förra året om att införa ett demokratikriterium i vapenexporten. Det skulle också stämma väl överens med de riktlinjer och lagar som redan idag omgärdar vapenexporten, att den inte ska ske till länder som allvarligt kränker mänskliga rättigheter.

På listan över de länder som Sverige exporterade krigsmateriel till 2011 dominerar icke-demokratier och länder som allvarligt kränker mänskliga rättigheter, vilket gör att det är hög tid att ifrågasätta vapenexporten i stort. Retoriken om en slags etisk vapenexport där vi ”bara” säljer till schyssta demokratier har mött verklighetens marknad där det som gäller är utbud och efterfrågan. Diktaturerna behöver vapen och Sverige är tydligen beredda att sälja utan att ställa särskilt många frågor.

Argumenten för vapenexporten som Ahlin nämner känns väldigt tunna. Det handlar om ”kostnadsspridning”, dvs att det är för dyrt att utveckla egna vapensystem, men att kostnaderna kan delas genom att vapnen säljs till andra. Men om vapnen är för dyra, köp av andra. Och det finns knappast någon svensk vapenindustri utan den ägs till stora delar av företag baserade i USA, Storbritannien, Tyskland, Finland och Norge. Intressant är också att av de anställda inom krigsindustrin arbetar ca 40 % redan med civil produktion. En ytterligare omställning borde därför inte vara allt för svår.

Vi måste fråga oss hur mycket denna kostnadsspridning är värd. Hur mycket är det värt att Sverige står på diktaturers sida, särskilt nu när de blir färre och deras framtid ser allt annat än ljus ut? Hur mycket osäkrare värld genom att diktaturer som Saudiarabien får tillgång till högteknologiska vapen och även kunnande för att bygga egna fabriker är det värt? Hur mycket skattepengar är det värt att stödja denna industri genom statsråd på PR-resor, som när Ewa Björling hösten 2009 förhandlade med Khaddaffis Libyen?

Nej, det finns ett annat sätt att bidra till en bättre värld. Låt Sverige exportera fred, rättvisa och demokrati. Här har vi en stolt tradition att bygga på. Socialdemokratin har länge gått i spetsen för nedrustning, medling och andra sätt att lösa konflikter på. Jag tänker på Dag Hammarskjöld, Alva Myrdal, Olof Palme, Inga Thorsson, Margot Wallström och Jan Eliasson.

Det är också många i S som inte delar Urban Ahlins krassa syn. Några exempel är SSU, S-kvinnor, S-kvinnor i Sörmland, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Ulf Bjereld och Jytte Guteland liksom en mycket stor majoritet av partiets väljare. Jag ber er, Urban Ahlin och partiledningen, gör om och gör rätt. En tydlig politik här kan också mycket väl löna sig på valdagen.

Klas Corbelius, ansvarig för vapenexportfrågor i Socialdemokrater för Tro och Solidaritet

by

Tal på #stoppasaudivapen

En bred rörelse av politiska ungdomsförbund, partier och fredsorganisationer krävde på fredagen ett stopp för vapenexporten till diktaturer. Socialdemokrater för Tro och Solidaritet representerades av Klas Corbelius, vars tal följer här.

Vänner och demonstranter;

Jag är en av många, en av många socialdemokrater som vill stoppa vapenexporten. Enligt en SIFO-undersökning som publicerades i lördags är det två procent, endast två procent, av socialdemokratiska väljare som tycker vapenexporten till diktaturer är okej.

Det förvånar knappast då vi är ett parti som länge kämpat för internationell solidaritet. Olof Palme kritiserade såväl Sovjet som USA:s bombningar i Vietnam. Alva Myrdal drev på för globala nedrustningar. Margot Wallström och Jan Eliasson kämpar för freden på tunga poster i FN.

Det som däremot förvånar är samarbetet med brutala diktaturer som Saudiarabien. Det var ett misstag att inleda samarbetet 2005. Det var ett misstag att förlänga avtalet 2010. Det får aldrig råda något tvivel. Detta avtal bör brytas direkt och under inga omständigheter förnyas av en socialdemokratiskt ledd regering.

Det handlar om trovärdighet. För Sveriges insatser i FN, i världen, men också inför de som kämpade på Tahirtorget i Egypten. En av dem var Rahma Zeineldin som jag träffade nyligen. Hon kände väl till Sverige och Carl Gustav, granatgeväret alltså. Rahmas budskap var tydligt: vi behöver inte era vapen, men vi behöver er solidaritet.

Stoppa vapenexporten till diktaturer, genast!

by

I Almedalen för fred och demokrati

Den svenska vapenexporten till bla Egypten och Tunisien var inte lika het som i januari/februari, men satte ändå avtryck under Almedalsveckan. Det ordnades flera seminarier, det kom ganska många deltagare samtidigt som en väsentlig del av landets försvars- och utrikespolitiker fick svara på kritiska frågor.

Beskeden hade vi ofta hört förut, men det blev ibland lite tydligare. Anne Linde, S, ansåg det var fel när S-regeringen 2005 tecknade avtal med Saudiarabien om försäljning av krigsmateriel och de följdleveranser som fortfarande rullar på. Linde ansåg också Pakistan vara ett så instabilt land att vapenexport inte bör vara aktuell, undantaget sådant som minröjningsmaskiner vilka tydligen klassas som krigsmateriel.

Caroline Szyber, riksdagsledamot, KD, stödde demokratikriterium i vapenexporten, men menade att man också borde se till helheten som samstämmigheten med Politik för Global Utveckling (PGU) inklusive kränkningar av Mänskliga Rättigheter.

Caroline liksom Allan Widman, riksdagsledamot, Fp, vill också öka transparensen kring vapenexporten vilket tex USA gjort, bla för att möjliggöra en bättre diskussion. Widman vill även slopa exportkreditstödet som ibland ges i samband med vapenexport, främst till diktaturer.

Det blir spännande att följa den fortsatta diskussionen då partierna funderar kring hur krigsmateriellagstiftningen ska se ut. Om det blir en mindre justering med en lösare formulering som försvårar export till diktaturer, ett tydligt demokratikriterium eller en större förändring som stärker skrivningar om MR och ger en större öppenhet.

Bollen ligger hos regeringen som ska presentera ett konkret förslag, men vi behöver vara aktiva i debatten och beredda att ligga på så frågan inte ”glöms bort”. Här kan du göra skillnad, genom att skriva under och samla in namn till www.demokratikriterium.nu, men också prata med din riksdagsledamot, skriva insändare med mera.

Låt oss kämpa på med detta ett tag till så kan vi tillsammans göra världen mer säker och fredlig. Ett tydligt demokratikriterium skulle vara en viktig framgång.

Klas Corbelius

Bli medlem - klicka här!