Close

by

Dags för den svenska högern att städa

Världen har med bestörtning följt händelseförloppet då Trumps anhängare på marken intog Capitol hill, och därmed gjorde verklighet av den avgående presidentens uppmaningar om att stå upp emot ett påhittat ”valfusk”.

Bilderna på utklädda aktivister som löper amok på de folkvaldas arbetsplatser har förskräckt många, men samtidigt är det få som är uppriktigt förvånade. Liknande bilder har redan spridits i världen under år 2020, då beväpnade Trumpistgäng intagit federala byggnader, planerat en kidnappning av guvernören av Michigan, och mycket annat.

MAGA-klubbens angrepp på demokratin är så uppenbara i sin vanvördnad för våra gemensamma principer att fjällen för länge sedan borde ha fallit från de flesta demokratiskt sinnade människors ögon. Ändå skrider nu diverse opinionsbildare till höger ut för att försvara och relativisera denna historiskt unika och starkt symbolladdade händelse, och reaktionerna från partikollegor och övrigt medialt etablissemang är hittills ljumna.

En moderat riksdagsledamot har spridit falska rykten på Twitter om att det egentligen skulle ha varit Antifa som ockuperat Capitol hill. Högt profilerade högerskribenter har lagt delar av skulden för händelseförloppet på Demokraterna, eller bagatelliserat attacken och menat att det är orimligt att kalla den för ett ”kuppförsök”.

Samtidigt visar bildanalyser att många av de ockupanter som syns på foton i själva verket är organiserade nazister. En galge med hängsnara var demonstrativt placerat utanför Capitol hill, en klassisk högerextrem symbol som i Sverige är bäst känd som ”Finspångsmemet”.

Ett växande antal tunga röster inom den svenska etablerade högern ränner numera den nya, extrema och odemokratiska högerns ärenden. De är till och med villiga att sprida vad som bara kan beskrivas som desinformation mitt under en pågående nazistisk attack på demokratin. Denna villighet att ta politiska risker för att skydda en extremhöger på andra sidan Atlanten ger en fingervisning om vart den etablerade svenska högern är på väg vad gäller relationen till extremhögern på hemmaplan.

Det är bra att moderatledaren Ulf Kristersson tydligt har fördömt våldet i Washington som ett ”angrepp på den amerikanska demokratin”. Men var är kritiken mot de röster i de egna leden som under lång tid bagatelliserat den nya, antidemokratiska högern? Och hur försvarar han Moderaternas tydliga närmande till Trumpismens svenska motsvarighet, Sverigedemokraterna?

SD:s partitopp nominerade under 2020 Trump till Nobels fredspris, i ett av sina vanliga populistiska utspel. Partiets ledning har konsekvent hyllat Trumps auktoritära och rasistiska ledarskap, på samma sätt som man utmålat Viktor Orbáns Ungern som ett föregångsland. Såväl Orbán som Trump är parlamentariskt invalda politiker som vigt sin gärning åt att avdemokratisera sina nationer, sprida desinformation, hetsa mot minoriteter, så misstänksamhet mot granskande medier och i Ungerns fall även avveckla de demokratiska institutionerna.

Att stå upp entydigt för demokratin ska inte vara en fråga som handlar om vänster och höger. Men om inte svensk höger ser till att rensa upp i de egna leden kommer frågan oundvikligen att börja ta den karaktären. Vi som kallar oss för demokratisk vänster måste ha modet att peka ut denna skrämmande tendens i vår samtid, och inte väja för anklagelser om ”brunsmetning” eller domedagsprofetior från de röster som försöker bagatellisera denna kris för demokratin.

I samband med presidentvalet skrev vi och varnade för att tro att en seger för Joe Biden skulle innebära ett slut på behovet att kämpa mot den nya högern som vuxit sig stark i världen. Ockupationen av Capitol hill visar med all önskvärd tydlighet att vi hade rätt. Denna rörelse kommer inte att försvinna med Trump, på någon sida av Atlanten. Det är dags för den svenska demokratiska högern att börja städa i sin egen rörelse.

Sara Kukka-Salam
Ordförande. Socialdemokrater för tro och solidaritet
Jesper Eneroth
Vice ordförande, Socialdemokrater för tro och solidaritet
Bli medlem - klicka här!