Close

Archive for category: almedalen

by

Program för Almedalsveckan 2017

Socialdemokrater för tro och solidaritet finns i Almedalen som vanligt, i Vårdklockans kyrka i Visby. Se vårt program nedan, eller klicka på affischen för en utskriftsvänlig PDF-fil. Vi ses i Almedalen!

4 juli 14:30 – Nonviolence and International Law – Tools for a Just Peace in the Conflict on Palestine Läs mer

4 juli 15:45 – Vad händer med EU:s migrationspolitik? Läs mer

4 juli 20:00 – Lokala politiska samtal – tillsammans beskriver vi dagens och morgondagens Sverige Läs mer

5 juli 10:00 – Vilka krafter utmanar en öppen och demokratisk folkkyrka? Läs mer

5 juli 11:00 – Gaza i våra hjärtan – om blockad och 50 års ockupation av Palestina Läs mer

 

by

Nyhetsbrev 13/2017

I veckans nyhetsbrev står det att läsa om att Socialdemokrater för tro och solidaritet uppmanar till ett stopp för utvisningarna till Afghanistan. Vi skriver också om vårt deltagande under Järvaveckan och varför det är en viktig arena för politiskt samtal. Vi uttalar oss om religionens betydelse som verktyg för en fredsprocess i konflikten mellan Israel och Palestina, och uppmanar alla läsare att söka upp våra evenemang i Almedalen.

Läs nyhetsbrevet i sin helhet här.

by

Almedalen 2016

Den 5-6 juli 2016 arrangerade Socialdemokrater för tro och solidaritet fyra seminarier och ett mingel. Här kan du läsa sammanfattningar från våra seminarier och se några bilder från vår vecka:

Troende och feminist – en rävsax?

Det är väl inte är religionen som är fienden, utan kvinnoförtrycket?

Tisdag 5 juli kl 15-16.

Medverkande: Aslihan Ekinci Kaba, vice ordf. Systerskap & Religionsmöte , Cecilia Dalman Eek, Socialdemokrater för tro och solidaritet, Helene Egnell, Centrum för religionsdialog i Stockholms stift. Samtalsledare: Monica Fundin Pourshahidi

Är inte all religion full av patriarkala normer. Tycker ni att det är svårt att kombinera?

Aslihan: Systerskap och religionsmöte. Vi pratar om just dessa frågor. Vilka hinder kan man möta som troende, hur är inte svårt att kombinera. Många kvinnor får kraft och självrespekt från religion. Religion/islam har det i sig själv. Det problematiska är hur det tolkas.

Helene Egnell: centrum för religionsdialog i Stockholms stift. Vi ska framför allt serva folk i Svenska kyrkan till att våga sig på religionsmöte. Jag är engagerad sedan länge. Gender-frågor är en av de viktigaste frågorna i religionsmöten. Vi har haft seminarier om mat, övergångsriter, döden mm. Jag är engagerad i IKETH men det är trögt att få igång detta.

Varför är det svårt?

Man har fullt upp med att kämpa i sitt eget sammanhang. I denna islamofobiska tid så säger man hela tiden: Se dessa stackars muslimska kvinnor. Å andra sidan västfobi: Se dessa västkvinnor som utnyttjas i reklamen.

Monica: Cecilia, hur gör man i politiken?

CDE: Jag har jobbet konkret med feminismen i min kyrkan. Göteborg är svartrockarnas särskilda himmelrike på jorden. Svårt för kvinnor att få jobb i kyrkan. En präst i en stadsdel skrattade och sa att en kvinnlig präst såg ut som lucia? Tydligt exempel på förlöjligande. I Sverige är kyrkan är en del av det extremt sekulära samhället. Att patriarkatet har makt och att vi måste slåss mot patriarkatet även i kyrkan är självklart.

Ofta har det varit svårt att kombinera. Kvinnor, feminister har haft hjälp av att människor ska få definiera sig själva. Detta har kvinnors roll i kyrkan tjänat på.

Helene E: Feminism och tro har gått som en röd tråd, jag skulle göra uppror med jag träffade en klok präst som tog udden av mitt uppror.  Men den tidiga kvinnorörelse i Sverige…Fredrika Bremer fick sin inspiration från bibeln. Det har inte alls alltid funnits en motsättning. Det är både befriande och det finns problematiska texter.

Aslihan: Mitt engagemang är ett engagemang mot samhälle. Hur det är och hur det var. Förr var kvinnor oftare lärare, tolkade och gav domar. Detta har försvunnit. Jag började opponera mig mot majoritetssamhället och har sedan börjat ifrågasätta islams syn på kvinnor.

Aslihan: Jag har föräldrar från Turkiet, som varit tvångs-sekulariserat sedan 100 år. Jag har inte fått en religions uppfostran. Men jag har en stark andlighet. Samtidigt förändrades min syn på mig själv som kvinna. Då var jag ”Beyoncé-feminist”, ville vara kaxig och snygg. Jag ville leva upp till de förväntningar som fanns på unga tjejer. Men det förändrades när jag blev troende. Min bild av feminism då är inte det som är definierande för troende. Det var en resa både som kvinna och troende.

Monica: Har många du känner gjort liknande resa?

Aslihan: Många från sekulära omständigheter har gjort detta, i synnerhet i väst.

Jag möttes av motstånd från män. Känner inte alls igen mig i debatten om slöjtvång. Tvärt om, det är majoritetssamhället som inte accepterar slöjor. Men andra har en annan upplevelse. Alla har olika bagage och olika erfarenheter.

Monica: Det vanligaste missförståndet är att kvinnor i islam är förtryckta. Vad är den senaste tidens debatter uttryck för?

CDE: Det är många och olika saker. Vi är inte så duktiga på att möta den som inte är lik os själva. I Kortedala fanns det folk från hela Sverige och hela världen. Men det fanns lite utrymme för att leva annorlunda. Politiken har misslyckats att skapa mötesplatser och samtal. Religion är en plats där man definierar sitt innersta. Det är viktigt om vi kan möta andra i den plats där vi definierar det innersta. Många använder det kvinnor utsätts för. Se till att kvinnor för rättigheter och åtgärda det som förövarna gör. Zara Larsson framstår inte som religiös. Hatet mot henne beror av något annat. Det handlar om att kvinnors plats i det offentliga rummet är ifrågasatt. Det är en ekonomisk krisfråga. Det har återigen blivit en avvikelse att vara kvinna. I ett sådant samtal finns ingen normalitet för kvinnor.

Aslihan: Det handlar mycket om vad män tycker att kvinnor ska vara. Det är mest muslimska kvinnor som drabbas. Många kvinnor vågar inte vända sig till kvinnojourer. Det finns förutfattade meningar om hur invandrade kvinnor har det hemma.

Det handlar om att få utrymme – mer plats i offentlighet.

Helene: komplexet hör samman. Jag var med i Grupp 8 på 1970-talet. När Solveig som bar höga klackar hette det, men du kan väl inte vara feminist. Feminismen utvecklas. Idag säger du Beyoncé-feminist. Jag säger inte att de andra har ett falskt medvetande. I ett segregerat samhälle möts vi inte. Men om jag inte hade träffat Yasri Khan och Mehmet Kaplan så hade jag kanske gått på kritiken mot dem.

För 15 år sedan var det manliga präster som inte ville ta kvinnor i hand.  Samtidigt är det inte helt lätt när någon inte tar ens framsträckta hand.. ”Jaså bara för att jag är kvinna?” Men så är det ju inte i de här fallen nu. Världen är på sätt och vis mer komplicerad i dag.

Aslihan: Intressant att du drar paralleller till 70-talet, när kvinnor täcker sig är det den kvinnliga kroppen som inte är tillgänglig för manligt beskådande.

Helene: Att en schal är uttryck för något är något som jag kan känna igen. Men slöjan/hijab handlar om identitet och det har även jag gjort en gång, tex Palestina-schal.

Monica: Den religiösa kvinnan förutsätts inte vara en riktig feminist… Debatter och skandaler: Hur kommer man runt symbolerna?

CDE: Ett sätt att komma runt detta vore att förbjuda alla symboler, som i Frankrike. Ibland tycker jag att det vore skönt. Men så enkelt är det inte. Kyrkan och alla trossamfund är en del av samhället. Detta hänger samman med krisekonomin, det var inga problem att utveckla feminism då. Idag finns massor av saker som hotar den ekonomiska makten. Idag är patriarkatet hotat av att kvinnor tar plats i det offentliga rummet. Feministisk stadsplanering är något jag ägnar åt idag. Alla ska känna sig trygga.  En del saker är inte bra.

Helene: Det pågår en back lash. I Svenska kyrkan har vi en tröttsam debatt om handboken. En stark grupp: åter till ordningen. Om man dristar sig att säga använda feminina pronomina.

Aslihan: Kvinnor som ber bakom ett skynke är inte från islam från början. Det finns ingen sådan grund i religionen.

CDE: Det är intressant. Man sätter en kultur som tas över av patriarkatet.

I det extremt sekulära Sverige finns en valhänthet inför religion. Kultur är en sak en annan är det andliga innehållet. Ett skäl att vi har så svårt hantera religion är att vi inte har ett språk för detta. Min förra chef (en muslim) tycker att det var konstigt att vi firar skolavslutning i kyrkan. Vi talar inte om religion, men vi lever den. Det blir svårt när troende kommer hit. Då måste vi konfrontera vår egen religion. Politiken har inte varit så duktiga på detta. Kyrkan har haft fullt upp med detta.

Aslihan: Viktigt att kvinnor får kunskap om emancipation i Europa. Det handlade inte om religion, men om klass och emancipation. Det handlar om okunskap.

Monica: Vi kommer tillbaka till ett intersektionellt tänk. Förtrycket är mer fundament än så. Det står utanför era sammanhang?

CDE: Kyrkan är del av samhället, men den är inte förskonad från förtryck. Kan jag slåss för jämställdhet i samhället men inte i kyrkan? JA, självklart. Detta finns överallt.

Helene: Det finns inga fri-zoner. Så fort vi kör den i termer har vi ett språk som är könat. Det är samma sak över allt. Allt finns i sitt sammanhang. Allt är sammanvävt i vartannat. Kristna feminister citerar ofta och gärna Gal 3: 28, här är inte kvinna eller man. Men i en judisk-kristen dialog ifrågasätts detta, jaså, är inte judar och kristna speciella?

Monica: Om man ändå måste ”zona sig”, var är viktigast att sätta in stöten?

Aslihan: I muslimska samhället att skilja på kultur och religion. Då sprider det sig till andra samhällssektorer. Viktigt att vara tyg i sin identitet.

Helene. Gräv där du står. Om man är troende feminist. Viktigt att verka där man är. Om vi jobbar med vårt språk och våra maktstrukturer.

Monica: Kan man använda tron för att få fram sin feminism?

CDE: Ja, jag har gjort det. Politiken är oerhört viktig. Det har hänt saker och det ger kvinnor rättigheter. Nu har kvinnor rättigheter och möjligheter som vi inte hade då. Det är inte sekulärt. Det handlar om att bekämpa patriarkatet. Mitt problem är att politiken utgår från ett o-religiöst samhälle. Vi ska inte behöva en tro. Då blir man en lite märklig. Det finns en bild av att den som har en religiös tro inte egentligen inte riktigt tror på vetenskapliga sanningar. En del menar t.o.m. att om du tror på Gud så är du något politiskt efterbliven. Detta har jag mött och detta måste man hantera. Jag kan tala för mig.

Fråga från publiken: Panelens tankar om Jehovas vittnen?

Helene: Jag önskar att du frågat om mormoner, för där finns en stark feminism. Jag vet för lite om Jehovas vittne. Jag har inte koll.

CDE: Jehovas vittne har jag träffat. Att göra något tillsammans med dem är tyvärr svårt…

Publikfråga:

Problemet är inte religion i sig, men hur den utövas. När extrem islam tex Wahabism utövas – hur kan man kritisera dem som kritiserar whabism?

Aslihan: Även bland muslimer så skyller man på wahabismen istället för att ta itu med frågan. Men bör ta itu med problemet. Man bör tala om fördomar som de är istället för att skylla på något annat.

CDE: Att ha en tro är del av mänskliga rättigheter (MR), men var går gränsen för min tro och andras rätt. MR gör att föräldrar rätt att utbilda sina barn. Många barn har tvingats växa upp i en giventradition och inte mått bra av detta. Rätten att ha en tro är en MR men rätten att förtrycka en kvinna (eller ett barn) är inte en MR. Det handlar om var vi drar gränsen.

Nästa fråga:

Ni verkar i organisationer och riktar kritik? Hur finner ni stöd – i era egna samfund att peta i de öppna såren och fortsätta med arbetet?

Aslihan: Jag hittar stödet i tro i sig. Jag har lärt mig tala för mig själv och att försvara mig. Jag har byggt upp en kraft som jag använder i majoritetssamhället.

CDE: Jag använder det jag lärt mig i politiken, tex feministisk stadsplanering. Det gäller inte bara alla offentliga utrymmen. Ge kvinnor trygg tillvaro på gator och torg.

Helene: Tron i sig, sammanhang där kvinnor träffas och stöttar varandra. Kvinnliga uttryck för gud. Ett inter-religiöst systerskap. Vi behöver varandra.

 

Framtidens utrikespolitik – arvet efter Olof Palme.

Framtidsarvet – hur ser en modern S-märkt utrikespolitik ut? Hur ser en svensk utrikespolitik ut, som utgår från samtida utmaningar som till exempel flyktingsituationen och kriget i Syrien? En som verkar i Olof Palmes anda, men i en helt ny tid.

Tisdag 5 juli kl 16-17.

Medverkande: Mats Karlsson, Utrikespolitiska institutet, Sara Karlsson, (s), riksdagsledamot, migrationspolitiska s-föreningen, Evin Incir, IUSY- Paraplyorganisationen för världens unga socialdemokrater. Samtalsledare: Ulf Bjereld

Evin Incir beskrev hur hon ofta träffar människor utomlands som förknippar svensk utrikespolitik, ja Sverige, med Olof Palme. Något som kan tolkas som att Sverige inte längre uppfattas som ledande, utan förknippas med 1970-80-tal. Det är, enligt Evin, en utmaning att förändra det: att få Sverige att förknippas med nuet, inte med dået.

Nu vågar Sverige igen gå ut och kritisera och vara en röst i utrikespolitiken. SSU, Tro och solidaritet m fl lyckades tex få partiet att vända i frågan om Saudiarabien.

Det är mycket positivt med feministisk utrikespolitik. Men nu måste det också fyllas med innehåll, sade Evin. Feministisk utrikespolitik får inte förbli en slogan.

Sverige kan ta en ledande roll i utrikespolitiken igen och mänskliga rättigheter måste alltid vara viktigare än ekonomiska intressen.

Sara Karlsson efterlyste mer diskussion om nationalstaten.  Det gäller enligt henne tex inom flyktingpolitiken men också inom klimatpolitiken och inom ramen för EU. Vi måste reda ut vilket EU vi vill ha, menade Sara. Det innebär principiella svagheter att ha ett så ambivalent förhållande till globaliseringen.

Mats Karlsson framhöll att vet man inte vad man vill så kommer man ingenstans. Då blir det istället bara en serie av händelser på varandra. Han rekommenderade starkt att lyssna på samtalet mellan Staffan de Mistura och Margot Wallström från tidigare under dagen.

Hur får man den feministiska utrikespolitiken och den röst vi vill vara in i den operativa globala utrikespolitiken, undrade Mats.

Det finns enligt Mats Karlsson flera exempel på att den världsordning som skulle vara grundad på folkrätt, mänskliga rättigheter, inte håller idag.

Hoten är större idag än vad vi trodde de skulle vara. Det betyder, framhöll Mats, att vi måste stå upp för våra värderingar ännu mer än vi trodde vi skulle behöva.

Det är en form av paradigmskifte i det att världen efter andra världskriget visste vart vi skulle. Idag är det inte säkert att vi kan behålla våra internationella institutioner, de som byggdes efter andra världskriget. Brexit är ett aktuellt exempel som pekar i den riktningen.

Mats pekade ut tre viktiga målsättningar:

1)     Vi måste klara av att bygga styrka inom nationen (inte bara internationellt) och driva ett intensivt arbete med lokala frågor. Ju farligare världen blir, desto starkare måste vi bygga internt.

2)     Ledarskapsfrågor måste upp på bordet. Varför valde tex Cameron att sätta allt på spel med brexit? Jo, för att rädda sitt eget parti. Det går alltså inte att förklara världen ekonomiskt, som Marx ansåg, utan man måste också fundera på varför vi gör på olika sätt.

3)     Vi måste förbinda utrikespolitiken med den internationella ekonomiska politiken. De måste kopplas ihop! Varför har tex Sverige eller Norden en plats i E20? Det krävs en egen röst och praktik i de sammanhangen. Titta tex på Panama. Där kunde Sverige drivit antikorruption osv.

Ulf Bjereld påpekar att spänningen mellan inrikes- och utrikespolitiken är central för alla i panelen. Han själv lyfter fram hur det kändes som om utrikespolitiken dog efter Sveriges inträde i EU. Förhandlingar skedde plötsligt bakom stängda dörrar istället för att diskuteras i ett öppet politiskt offentligt samtal. Går det att fånga svensk utrikespolitik inom ramen för EU, frågar han.

Evin svarar att det är ett oberoende att vara ledande och säger att hon kan sakna det, att Sverige bli ledande i olika frågor inom EU. Hon vill också poängtera att man KAN påverka. I min egen organisation, exemplifierar hon, var tex HBTQ-frågor enormt kontroversiella bland vissa för ca 2 år sedan. ”Men vi fortsatte att diskutera mänskliga rättigheter ur våra perspektiv som inkluderar HBTQ-rättigheter och idag är det plötsligt inte längre lika kontroversiellt.”

Mats sade att diplomati alltid handlar om att övertyga andra. Olika fält, olika nivåer. Nu när Sverige talar mycket om FN och fått vår plats i säkerhetsrådet, så får vi inte tappa EU. Vi kommer enligt honom inte att klara stora globala frågor utan EU – för att klara FN är EU helt nödvändigt, påminner han.

Nu finns det en så tydlig konflikt mellan högerpopulister och en anständig mitt. Någon måste ta den typen av dialog som går emellan. Mats Karlsson vill att vi tänker på 1938. ”Faran är mycket större än vad som uttrycks idag. Skyddet för institutionerna vi byggt upp måste vara starkare.

Sara menar att dagens situation i bästa fall kan leda till en bättre dialog om EU, den som saknas idag. Att vi kan förhandla om EUs innehåll, men också hålla det ihop det inrikespolitiskt. Folk känner sig hotade av globaliseringen.

Evin säger att flyktingkrisen visar på brist på koordinering inom EU. Många länder och partier gick och gömde sig, istället för att ta diskussionen och förklara vad et egentligen handlar om.

Framtidens socialdemokratiska migrationspolitik

onsdag 6 juli kl 15-16

Medverkande: Åsa Eriksson, (S) Norbergs kommun, Joe Frans, Socialdemokrater för tro och solidaritet, Sara Karlsson, (S) riksdagsledamot, Migrationspolitiska S-föreningen, Anders Lindberg, Aftonbladet, Carina Nilsson, (S) Malmö stad. Samtalsledare: Ulf Bjereld

Anders Lindberg inleder med att säga att det självklart inte är några illasinnade orsaker till besluten den 21 maj, om förändrade regler för flyktingpolitiken. Men att de inte togs hänsyn till vad som förändrats sedan i höstas. Nu fortsätter det enligt honom av bara farten, trots att det inte var nödvändigt.

Vad har de här besluten för konsekvenser för familjer? För arbetsmarknaden? För Skåne? Retoriken måste brytas mot verkligheten. Då kan man komma fram till att det dels inte var nödvändigt, dels att det får djupt negativa konsekvenser.

Sverige gränsar inte till Syrien. Meningen var helt enkelt att skrämma folk. Men vad vi gör är att försvåra för människor.

Sara Karlsson invänder att vi var helt oförberedda på höstens situation. Var det rätt åtgärder? Svårt att svara på. De togs fram snabbt utan egentliga konsekvensanalyser. Det vi vet är att mottagningskapaciteten måste byggas ut. Där får vi enligt Sara ta regeringen på orden, när de säger att den här tiden ska ägnas åt att göra det.

Carina Nilsson vill ge en bild av Malmö: Länge kom det 40 ensamkommande barn i veckan till Malmö. Se’n kom det 40 barn om dagen – då slog de larm. Det ökade successivt mot uppåt 300 barn per dygn. Och under hösten 2015 passerade 14.500 ensamkommande barn Malmö.

Vad är egentligen en kommun kapabel att göra i ett sådant läge?, frågar Carina. Förtvivlade människor kom till ett inferno.

Vi i Malmö försökte tala med andra kommuner, men tex Lund sade att ”ja…vi kan ta emot kanske 20 barn”. ALLA svenska kommuner måste ta ansvar och alla länder i EU. Totalt sett är lösningen förstås att kriget i Syrien tar slut.

Till Malmö kommer fortfarande 500 personer per vecka. Malmö är transit. Vi måste ta också långsiktiga beslut. Det gör att Carina menar att regeringen tog rätt beslut.

Åsa Eriksson berättar att Norberg är den kommun som tar emot näst flest asylsökande per capita. (Ljusnarsberg tar emot flest.) Självklart, menade hon, skär det i hjärtat på varje socialdemokrat att behöva fatta de här besluten, men jag tillhör dem som anser att vi måste göra något, sade Åsa. Om detta var det bästa kan diskuteras, men något var tvunget att ske.

Vi vill ju som socialdemokrater också att människor ska kunna komma in i samhället. Norberg klarar sig inte utan flyktinginvandring! Men det krävs mycket för att kunna komma in i samhället.

På sikt behövs en annan lösning, menar Åsa. Det går enligt henne inte att gå tillbaka till den gamla ordningen och lagstiftningen.

Joe Frans frågar retoriskt om regeringen kunde gjort något annat och svarar ja. Han tyckte att statsministern dagen innan i Almedalen höll ett fantastiskt starkt tal, ett framåtsyftande linjetal. Statsministern citerade John Donnes ord om att ”ingen människa är en ö, varje människa är en del av fastlandet. Joe påminner om fortsättningen på dikten. Där det bl a sägs att ”varken människas död förminskar mig…klockan klämtar för dig.”

Martin Luther King använde de orden i Stockholm 1966, berättar Joe, för att tacka Sverige för stödet.

Vi måste fortsätta tro på att den går bra, slår Joe fast. De nya asylreglerna skapar problem, inte minst för de vi brukar vilja värna: barnfamiljer, kvinnor osv. De slår helt fel och leder till undanträngningseffekter, enligt Joe. Men de går att ändra och de bör ändras.

Anders säger att han förstår situationen men värjer sig mot bilden av en ”flyktingkris”. Det gäller att välja perspektiv säger han: Vi har en mottagningskris!

Ingen av oss i rummet kan ens minnas när vi behövde visa pass inom Norden. Men nu måste vi det igen. Var det värt det? Frågar sig Anders. Saker som alltid gått framåt, blivit bättre, börjar nu gå bakåt.

Det får psykologiska effekter och skapar mer rädsla. Anders utropar att han vill ha ett gränslöst Europa. Det som var en gemensam tanke anses nu plötsligt vara en extrem åsikt. Och som humanist känns det mycket märkligt att stämplas som extremist, tyckte Anders.

Vi klarar förstås ansvaret om vi delar på det, fastslog Anders. Inom Europa skulle vi enligt honom kunna ta emot hela Syriens befolkning, utan att det knappt märkts. Om vi delade. Det är ingen flyktingkris slår han fast: Det är en moralisk kris. En solidaritetskris.

Lagförändringarna MÅSTE vara tillfälliga, ber Anders. ”Livrädd för att allt fler röster tystnar, att man inte orkar stå fast. Men partiet måste gå fram i valrörelsen till 2018 rakryggat.”

Sara: Eskilstuna tar emot många asylsökande, även om det inte är lika många som Norberg och Malmö tex. Jag är socionom i grunden och tog i höstas tillfällig tjänst i socialtjänsten. Jag kunde se att det helt klart går att effektivisera mottagningen av ensamkommande. Detsamma gäller troligen inom alla områden. Men jag förstår att det kan vara svårt att hålla huvudet kallt när läget bli akut.

Sara oroas över att socialdemokratin börjar förändras; det sker opinionsbildning även från ledande socialdemokrater att reglerna ska permanentas – det är inte längre som tidigare en extrem hållning. Så fort gick det att förändra. Det är viktigt att ta det lugnt och andas, påminner Sara.

Sara vill också vända sig mot att det alltid pratas om ordning och reda: flykt är inte ordnat! Vi måste ha beredskap på att saker förändras snabbt, säger hon.

Ulf Bjereld påminner om exemplet med oms, de som blev moms – som också skulle vara tillfälligt, men nu funnits i decennier.

Åsa svarar att skillnaden är att moms var en bra lagstiftning, det är inte denna. Men vi måste enligt Åsa förena vårt stora hjärta med hjärna. Och vi måste jobba på det spåret – att lösa det Anders kallar solidaritetskris, i Europa.

Framöver måste vi ha en migrationspolitik som är jämlik och rättvis, sade Åsa. Hon menar att hon inte gillar den lagstiftning vi haft – att det bara är de som har råd som som gynnas.

Åsa behövde gå tidigare och fick från Joe Frans med sig en uppmanande hälsning om att socialdemokratins framtid hänger på henne och Ylva Johansson och den arbetsgrupp inom partiet som ska se över migrationspolitiken.

Joe fortsatte med att konstatera att flyktingsituationen inte kommer att ändras, eftersom vi inte tar ansvar för klimatfrågorna, för bistånd, för krig och kriser världen över.

Socialdemokrater för tro och solidaritet kommer att göra allt vi kan för att lagen ska ändras, men vi vet att det blir svårt, sade Joe.

Det behöver enligt honom föras en diskussion om sådant som var vi sätter välfärdens gränser och hur kommunerna finansierar sin verksamhet. Vi måste se till den svenska modellen gäller alla. Det måste grundas ordentligt i solidarisk politik. Ansvar måste tas i Europa och globalt, men vi måste samtidigt göra det vi kan här.

Carina framhöll att det var tvunget att göra något, att Sverige inte är rustade för 500.000 asylsökande per år och samtidigt bibehålla vår välfärd. Som ett exempel nämner hon att det behöver byggas 26 nya grundskolor i Malmö.

Om vi inte kan garantera välfärden, så kommer vi inte att få sitta i position där vi stiftar lagar ö.h., enligt Carina. Den stora oron enligt henne är passiviteten som människor tvingas till i väntan på asyl. Hon menar också att det förstås måste arbetas för fred i Syrien, så att människor kan återvända.

Anders invänder med att ingen väl på allvar tror att det skulle kommit 500.000 personer till Sverige. Senast kom 21 personer och de sändes alla tillbaka… Det som har förändrat läget är enligt Anders att taggtråd spänts upp längs hela Europa. Att Sverige kommit dragandes med lagförändringar nu gör ingen skillnad enligt honom Det enda som händer är att de försvårar och försämrar för människor.

Anders reser också ett varningen finger över partiets framtid, kopplat till flyktingfrågan: ”Nästan alla unga som engagerar sig politisk idag gör det pga. migationspolitiken – antingen för eller emot. Och om man på ett år lyckats med att göra en sådan som mig från norm till extremist, då tror jag att unga inte fattar något alls.”

Joe säger sig ha en bergfast tro på att det går att lösa. 26 nya skolor – se det som en investering, uppmanar han. Och om man som Carina efterlyser drivkrafter för att motarbeta passiviteten – ja, då ska man ta bort lagen. För den gör att sådant som incitament för att lära sig svenska mm är noll. Alla vet detta, sade Joe, men ändå gjorde man det. Det, tycker han, är väldigt konstigt.

Kanske är detta vad opinionen säger, men det behöver inte vara rätt, sade Joe.

Sara menar att detta är fundamentala värderingsfrågor för socialdemokratin. Unga är mycket riktigt desillusionerade. Vi kommer oavsett om vi vill eller inte vara tvungna att fortsätta prata om migrationspolitik, för läget kommer inte förändras inte heller till nästa valrörelse. Till dess måste vi ha gjort det vi sagt att vi ska.

Lösningen finns enligt Sara inte i Sverige utan i olika former av samarbeten. Hon vill samtidigt varna för tendens att vilja ersätta asyllagar med utökat kvotsystem – vi måste enligt Sara värna asylrätten.

Publikfrågor (kommentarer) från Thomas Hammarberg:

Den stora utmaningen är inte hur många som kommer, utan hur vi behandlar dem som är här. Då är denna lag helt förödande och den måste bit för bit tas bort.

Peter Weiderud:

Kan detta kanske ses som en möjlighet att så att säga utkräva nationellt ansvar från EU – inte bara som förhandling inom EU om allas nationella ansvar. Det är uppenbart i sådana här lägen att nationalstaten är för liten.

Slutordet gick till Anders Lindberg som manar till att hålla undan underbudskonkurrens som tex C öppnar för, annars blir motsättningarna än mer farliga.

Framtidens mellanösternpolitik: Hur kan Sverige och EU bidra till fred?

Onsdag 6 juli kl 16-17

Medverkande: Ulf Bjereld, prof statsvetenskap, förbundsordförande, Socialdemokrater för tro och solidaritet, Nathalie Besèr, Mellanösternexpert, Thomas Hammarberg, diplomat och expert på mänskliga rättigheter, Cecilia Uddén, Sveriges Radio. Samtalsledare: Ulf Carmesund

Thomas Hammarberg slår fast att det alltid händer väldigt mycket, men samtidigt väldigt lite i ett utrikespolitiskt perspektiv. Men när det händer väldigt lite, kan det också hända väldigt mycket under ytan. En av de stora frågorna för mellanösternpolitiken är Sveriges plats i säkerhetsrådet. När det gäller Palestina-/Israel-konflikten är situationen på marken inte positiv och Israel har sin mest extrema regering någonsin.

Ulf Bjereld fyller i med att det inte syns några diplomatiska genombrott i Palestina.

Nathalie Besèr förklarar att Netanyahu nu inte sagt i media rakt ut att han aldrig någonsin kommer att acceptera en tvåstatslösning. ”Detta är en konflikt som när man tror att det nte kan bli värre, alltid blir värre och så har det varit i 30 år.”

Cecilia Uddén ser likaledes dystert på situationen. Media rapporterade nyligen om att Ban Ki Moon kritiserar Israels bosättningar, men det är inga nyheter. Det har han gjort förut och kommer att göra igen. Tyvärr, säger Uddén, kommer vi troligen stå här nästa år och säga samma sak vi också: ”Ban Ki Moon protesterar mot…”

Cecilia Uddén säger sig heller inte göra sig några illusioner om vad Sverige kan åstadkomma i säkerhetsrådet, men att det är en självklar position att försvara folkrätten på.

Ulf Bjereld tror att Sverige i säkerhetsrådet kan fungera som förmedlare, vilket enligt honom är en mycket viktig roll. Tex gentemot USA och därmed också Israel.

Hammarberg menar att Sverige måste göra två viktiga allianser i säkerhetsrådet: Frankrike och Storbritannien. Detta inte minst för att ge en motvikt till den amerikanska dominansen. Säkerhetsrådet har till uppgift att försvara folkrätten. Hammarberg hoppas också att det franska initiativet kan leda till verklig global handlingskraft i frågan om Israel och Palestina.

När det gäller Syrien förklarar Cecilia Uddén att större aktörer via proxys försvarar och befäster sina intressen i regionen. Ryssland blev en game changer som resten av världen tvingas förhålla sig till. Det betyder att Assads position har stärkts och nu måste man hitta en lösning där han blir kvar. Cecilia Uddén menar att det är en stor förlust för det syriska folket.

Nathalie Besèr konstaterar att kriget i Syrien handlar om pengaflöden; det är ett enormt dyrt krig som inte har några militära lösningar, enbart politiska där ekonomin är en faktor. Hon pekar också på en undersökning som före kriget i Syrien klargjorde vad unga syrier ansåg vara viktigast. Då kom demokrati på första plats, ekonomi andra och religion först på nionde. Nu har religion tvingats upp. Cecilia Uddén tillägger att valet står mellan islamister och den regim som tvingar folk på flykt; en situation som på sätt och vis kan påminna om Palestina menar hon. Att omvärlden reagerade först med Daesh/IS var enligt Uddén en stor besvikelse för syrierna. Många av dem menar att IS är en effekt av Assad.

Ulf Bjereld menar att mellanstatliga krig är något som åtminstone tillfälligt är ett passerat kapitel. Alla typer av konflikter tar sig nu nya uttryck och vi ser nya typer av krig som vi knappt vet hur vi ska namnge.

Thomas Hammarberg citerar Staffan de Mistura som sagt att om de två stora stormakterna tar ett riktigt ansvar, så skulle de regionala regeringarna tvingas att göra detsamma. Men Hammarberg tror själv att de Mistura där är överdrivet optimistisk. Samtidigt menar han att bland det viktigaste Sverige kan göra i säkerhetsrådet är att ge Staffan de Mistura sitt hundraprocentiga stöd.

Cecilia Uddén menar att vi alla är skyldiga det syriska folket att vara hoppfulla, vilket också FNs de Mistura sagt.

 

Socialdemokrater för tro och solidaritets företrädare deltog förstås även i andras seminarier. Här är ett axplock bilder:

Ulf Bjereld med Sara Skyttedal m fl i Bildas tält.

Svenska institutet i Alexandria med dess chef Peter Weiderud diskuterar islamofobi och antisemitism med bla vår styrelseledamot Adrian Kaba och Peter Vig från Malmö Judiska församling (etta och tvåa från höger i bild).

Anna Ardin (två från höger) m fl i tidskriften Syres tält.

Ulf Bjereld intervjuas i Svenska kyrkans tält.

…även Adrian Kaba intervjuas av Svenska kyrkan.

Eva-Lena Gustavsson (tvåa från vänster) m fl diskuterar flyktingmottagandet hos Bilda.

Stefan Löfvens tal slog publikrekord:

Men tyvärr hade statsministern inte riktigt tid att hälsa på vår styrelseledamot Abebe Hailu…

Anci Magnusson och Anna Ardin i Almedalen.

Vårt mingel var välbesökt och trevligt. En av gästerna var Omar Mustafa. Här med Ulf Bjereld:

Kampanjerna är många under veckan. Några ställer vi oss verkligen bakom, som Amnestys om HBTQ-rättigheter i bla Tunisien:

och SOS Barnbyar:

Tack för i år Almedalsveckan! Vi ses säkert igen nästa sommar!

 

Sammanfattningar av Ulf Carmesund (troende feminsm) och Monica Pourshahidi (övriga). Foton av Monica Pourshahidi och Abebe Hailu.

Spara

Spara

by

Almedalen 2015

Vi diskuterade allt från flyktingpolitik, vapenexport, mellanöstern i Europa, religion och socialdemokrati till antirasism och politik för mångfald.

Måndag 29 juni

Limbo i Sverige – om asylsökande utan rättigheter.

kl 15.00-16.00

Tusentals personer som fått avslag på sina asylansökningar lever i dag sina liv i Sverige utan rättigheter då de av praktiska skäl inte kan utvisas. Vad bör Sverige göra för att undvika att människor hamnar i detta ingenmansland? Medverkande:Joe Frans, konsult, f d riksdagsledamot och ordf FN:s arbetsgrupp för personer med afrikanskt ursprung, styrelseledamot Socialdemokrater för tro och solidaritet.Tina Vasiliou, jurist med fokus på migrationsrätt.Roland Utbult, riksdagsledamot (KD) och migrationspolitisk talespersonMagda Rasmusson, riksdagsledamot (MP) med ansvar för migrationspolitiska frågorSamtalsledare: Adam Hedengren, Migrationspolitiska S-föreningen.Samtalet arrangeras i samarbete med Migrationspolitiska s-föreningen och ABF Gotland.https://www.facebook.com/events/595949867174332/

Måndag 29 juni

Svensk vapenexport – varför och till vem?

kl 16.00-17.00

Under vintern och våren har svensk vapenexport varit en högaktuell fråga, med det militära samarbetsavtalet med Saudiarabien som en mittpunkt. Nu lämnar den parlamentariska kommitté som utrett krigsmaterielexport sedan 2012 sitt betänkande till regeringen. Hur blir det nu – kan vi exportera vapen till diktaturer och icke-demokratier? Hur förhåller sig diplomatiska relationer till krigsmaterielexport? Och varför ska Sverige överhuvudtaget exportera vapen och krigsmaterial? Vilka, och till vem?Medverkande:Kerstin Lundgren, riksdagsledamot (C) i Utrikesutskottet, ledamot av KEX-utredningenLars Ohly, f d partiledare och riksdagsledamot (V), ledamot av KEX-utredningenAzadeh Rojhan Gustafsson, riksdagsledamot (S), ersättare i UtrikesutskottetKlas Corbelius, talesperson för vapenexportfrågor, Socialdemokrater för tro och politikMargareta Cederfelt, riksdagsledamot (M) i Utrikesutskottet, vice ordförande OSSE-delegationenSamtalsledare: Peter Weiderud, f d generalsekreterare för Parlamentarikerforum för lätta vapen-frågor.https://www.facebook.com/events/407397262780071/ LÄS OCKSÅ VÅR OCH S_STUDENTERS ARTIKEL I FRÅGAN i Dagens ETC!

Tisdag 30 juni

Mellanöstern i Europa och Europa i Mellanöstern

kl 15.00-16.00

Vad är religion, vad är politik – och vad är något helt annat? I krig och konflikter, både i Europa och i Mellanöstern, hänvisas ofta till religiösa motiv. Men vad är egentligen religionens roll i Europas förorter och i Mellanöstern, i Syrien, Israel/Palestina och Irak. Någon säger att olika religiösa traditioner står emot varandra, att det orsakar inte bara krig utan konfliktsituationer även i ett land som Sverige. Andra kräver att människor med en viss tro måste ta avstånd och kanske t.o.m. ansvar för våld och orätter andra begår, i helt andra delar av världen. Muslimer för mord som IS begår, judar för Israels ockupationspolitik osv. Hur kan vi i Sverige hantera det? Och är det religionen som lockar svenska ungdomar att strida för IS, eller vad?Medverkande:Evin Ismail, doktorand i sociologi vid Uppsala universitet, skribentRashid Musa, ordförande Sveriges Unga MuslimerMona Sahlin, nationell samordnare mot våldsbejakande extremismPeter Weiderud, direktör för Svenska Institutet i AlexandriaSamtalsledare: Ulf Carmesund, Socialdemokrater för tro och solidaritethttps://www.facebook.com/events/695144750591531/

Tisdag 30 juni  

Tro och politik – arbetarrörelsens solidaritetsbegrepp och religionernas kärleksbudskap

kl 16-17

Hur hänger vänsterpolitikens solidaritet samman med världsreligionernas kärlek till sin nästa – och hur kan de samspela mer? Kan de tillsammans vara en etisk motvikt till samhällets kommersialism och individualism? Och hur är det egentligen att alls vara troende och politiskt aktiv, att kombinera sin egen tro och politik i världens mest sekulära land, i en sekulär rörelse?Medverkande: Anna Ardin, Socialdemokrater för tro och solidaritetMarc Harris, Socialdemokraterna, Judiska församlingen i StockholmAdrian Kaba, Socialdemokrater för tro och solidaritetAya Mohammed, Svenska Muslimer för Fred och Rättvisa, SSUSamtalsledare: Monica Fundin Pourshahidi, Socialdemokrater för tro och solidaritethttps://www.facebook.com/events/1461923514119743/

Onsdag 1 juli

Fängslad utan rättegång – om migrationsförvaren

kl 13.00-15.30

I Sverige hålls hundratals människor inlåsta i upp till ett år i väntan på att utvisas eller för att deras identitet är oklar. Polisen och Migrationsverket har kritiserats för att frihetsberöva människor på flykt på godtyckliga grunder. Hur är det egentligen med rättssäkerheten?Medverkande:Thomas Hammarberg, Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter 2006-2012Mårten Löfberg, migrationsrättsspecialist och ordf Migrationspolitiska S-föreningenAnna Persson, Regissör av filmen ”Förvaret”Lawen Redar, riksdagsledamot (S) i JustitieutskottetSamtalsledare: Ulf Bjereld, förbundsordförande Socialdemokrater för tro och solidaritet.Samtalet arrangeras i samarbete med Migrationspolitiska s-föreningen och Stockholms arbetarekommun.OBS! Paneldiskussionen följs av visning av filmen ”Förvaret” kl 14.00. Diskussionen och filmvisningen äger rum i Församlingshuset, Domkyrkan, Norra Kyrkogatan 2.https://www.facebook.com/events/1457155844579382/

Onsdag 1 juli

Mot rasism – för mångfald. Kan vi diskutera oss fram?

kl 15.00-16.00

Någon har sagt att man bäst dömer ett samhälle utifrån hur dess minoriteter behandlas. I Malmö har Socialdemokrater för tro och solidaritet tagit initiativ till samtal och dialog mellan socialdemokratiska, muslimska, kristna och judiska företrädare. En huvudfråga i dialogen har varit hur Sveriges största politiska parti kan motverka rasism, öka mångfalden rent praktiskt och bättre verka för minoriteters rätt.Medverkande:Anders Ekhem, kyrkoherde i Svenska kyrkan, MalmöAdrian Kaba, S-politiker i Malmö, initiativtagare till Malmö-samtalen, Socialdemokrater för tro och solidaritetPeter Vig, medlem i Judiska församlingen i Malmö, initiativtagare till kippavandringarSamtalsledare: Ulf Carmesund, Socialdemokrater för tro och solidaritethttps://www.facebook.com/events/924984610899869/

Onsdag 1 juli

Mot rasism – för mångfald. Kan vi studera oss fram?

kl 16.00-17.00

Vi oroas över den utbredda rasismen. Inte sällan har rasism i Sverige religiösa undertoner – det är den som är synligt troende, den med slöja, kippa, helskägg, som ofta drabbas hårdast. Rasistiska föreställningar och strukturer påverkar hela vårt samhälle. Hur kan vi vända det, kan ökad kunskap vara en väg? STS har tagit fram ett studiematerial om rasismens rötter, hur vi kan arbeta mot rasismen och för en mångfald.Medverkande:Ann Aldén, teol dr, präst i Svenska kyrkanMarc Harris, aktiv i judiska församlingen och i socialdemokraterna i StockholmJonas Magnusson, folkhögskolelärare, styrelseledamot Socialdemokrater för tro och solidaritetRashid Musa, ordförande Sveriges Unga MuslimerJohanna Mårtensson, förbundssekreterare S-studenterSamtalsledare: Monica Fundin Pourshahidi, Socialdemokrater för tro och solidaritethttps://www.facebook.com/events/690425644419996/ Mer information om vårt nya studiematerial hittar du här!

Onsdag 1 juli

Välkomna på Socialdemokrater för tro och solidaritets mingel!kl 20.00-21.00Ulf Bjereld (förbundsordförande) och Hans Josefsson (förbundssekreterare) berättar kort om aktuellt arbete och politik. Vi bjuder på enklare förtäring och alkoholfri dryck.Minglet äger rum i Wesleys café i Vårdklockans kyrkas bottenvåning, ingång från gatuplan på Adelsgatan 43.https://www.facebook.com/events/1675798215986221/

Om inte annat anges så äger alla samtal rum i Vårdklockans kyrka på Adelsgatan 43 i centrala Visby. Alla är hjärtligt välkomna!

P.S Utöver dessa så kan ni lyssna på vår ordförande Ulf Bjereld på bl a detta: ”Domedagsstämning i världspolitiken – har vi anledning att oroa oss?”, där han ingår tillsammans med Birgitta Ohlsson (FP), Dan Salomonsson (pastor, Pingströrelsen) och Bodil Ceballos (EU-parlamentariker, MP). Mer info finns här:
http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/28301?redir=%23eidx_4 

Här är kortare referat från sex av samtalen.

Mer information om de medverkande finner du i programmet i länken ovan.

Måndag 29 juni

kl 15-16

Limbo i Sverige – om asylsökande utan rättigheter

Tusentals personer som fått avslag på sina asylansökningar lever i dag sina liv i Sverige utan rättigheter då de av praktiska skäl inte kan utvisas. Vad bör Sverige göra för att undvika att människor hamnar i detta ingenmansland?

Medverkade gjorde Joe Frans, Socialdemokrater för tro och solidaritet, Tina Vasiliou, jurist, Roland Utbult, riksdagsledamot KD, Magda Rasmusson, riksdagsledamot MP, samtalsledare Adam Hedengren, Migrationspolitiska s-föreningen.

Joe Frans ger ett internationellt perspektiv – rohingya tex som skickas mellan länder. Kvinnor drabbas dubbelt så hårt; utnyttjas sexuellt och ekonomiskt. Mänskliga rättigheter och grundläggande värderingar måste vi stå upp för, säger Joe Frans.

Roland Utbult menar att det är viktigt att inte tänka ”stackare” om utsatta människor, utan att känna medkänsla. Varje dag dödas kristna för sin tro. Och muslimer ställs mot muslimer. Vi måste finna en rättssäker process.

Adam Hedengren konstaterar att panelen är överens om att situationen är oacceptabel, men att den här frågan ändå har hamnat mellan stolarna. Ni tycks vara överens över partigränserna och ändå så äger detta rum…

Magda Rasmusson påpekar att det intresset för asylfrågor vuxit de senaste månaderna. Hon framhåller att vi inte kan ha en politik som bygger på att vi har generella amnestier var tionde år, att det inte är hållbart. Med mer organisering och mer debatt så ska vi nog kunna driva det här framåt, menar Magda Rasmusson.

Tina Vasilou säger att resningsansökan i princip är omöjligt att få till. Lagen används inte på rätt sätt, varnar hon. Ansökan ska ske till EU-domstolen, men i praktiken tas väldigt få fall upp. Att anmäla verkställighetshinder är den tredje möjligheten, som nästan är en omöjlighet. Migrationsverket är då både första och sista instans… Ett exempel är palestinier från Gaza – det finns ingen flygplats där, alltså måste de komma in via transitvisum genom Israel, vilket de inte får. Men Migrationsverket tycker ändå att det ska gå att utvisa palestinerna – för att några få personer har fått det där transitvisat tidigare. De personerna hamnar konsekvent i limbo.

Roland Utbult vidhåller att det inte spelar någon roll vilken regering det är – om inte myndigheterna levererar. Men Migrationsverket och andra pekar gärna på lagstiftaren.

Joe Frans menar att kraven är orimliga – hur ska man kunna bevisa vem man är om man inte har några handlingar? De politiska partierna talar väl, men tar inte riktigt ställning; man säger en sak men gör inget för att backa upp det. Det tycks vara någon ångestladdad situation politiken hamnat i, menar Joe Frans.

Magda Rasmusson säger att en konkret sak har hänt – att miljöpartiet tillsammans med allianspartierna gjort överenskommelser som bl a innebär större hänsyn till barn.

ina Vasiliou svarar att den lagändringen – om ett barn söker asyl i Sverige och hen inte har behov av skydd, men att det är ändå är så pass ”ömmande skäl” att barnet får uppehållstillstånd: Det har tyvärr ändå inte blivit någon som helst förändring i praktiken i domstolarna. Jättebra att frågorna lyfts fram, men det har inte inneburit något i praktiken. Migrationsverket SKA ta hänsyn till verkställighetshinder i grundbedömningen – och då ska inte människor kunna hamna i limbo, fastslår Tina Vasiliou.

Joe Frans menar att det inte bara är i Sverige det görs för lite och tar för lång tid innan det blir verklighet. Lagstiftaren måste visa en större tydlighet och förutsägbarhet. Så att de som ska tillämpa lagen inte känner sig rådvilla. Det är ett politiskt ansvar.

Adam Hedengren ser polisens reaktion på Migrationsverkets utfall: Det händer att människor bollas fram och tillbaka. Lösningar?

Magda Rasmusson säger sig tro att politik ändå förändrar saker och ting. Bortre tidsgräns måste finnas. Människor har alltid migrerat. Fler sätt för människor att röra sig måste finnas. Borde vara en självklarhet för alla.

Joe Frans håller med om att en det måste finnas en bortre tidsgräns, visst. Tydlighet. Mänskliga rättigheter måste vara utgångspunkt för hela diskussionen. Joe tillägger att en tydlig antirasistisk och anti-islamofobisk politik krävs, som utgångspunkt. Förankrat i mänskliga rättigheter, så att man behandla den ångest man har.

 

Måndag 29 juni

 kl 16.00-17.00

Svensk vapenexport – varför och till vem?

Under vintern och våren har svensk vapenexport varit en högaktuell fråga, med det militära samarbetsavtalet med Saudiarabien som en mittpunkt. Nu lämnar den parlamentariska kommitté som utrett krigsmaterielexport sedan 2012 sitt betänkande till regeringen. Hur blir det nu – kan vi exportera vapen till diktaturer och icke-demokratier? Hur förhåller sig diplomatiska relationer till krigsmaterielexport? Och varför ska Sverige överhuvudtaget exportera vapen och krigsmaterial? Vilka, och till vem?

Medverkade gjorde Kerstin Lundgren, Lars Ohly, Klas Corbelius och Margareta Cederfelt. Samtalsledare var Peter Weiderud.

Vapenexporten var ingen stor fråga i Visby, men den diskuterades i såväl kyrkor som trädgårdar, bara dagar efter att den parlamentariska kex-utredningen presenterats. Ledamöter i utredningen gjorde sitt bästa för att sin tolkning skulle bli den gällande. En framgång enligt Kerstin Lundgren (C). Inte ett fiasko enligt Lars Ohly (V).

I praktiken är det stopp för vapenförsäljning till diktaturer enligt Bodil Valero (Mp). Det behöver finnas en öppning för regeringen menade Ulrik Nilsson (M) med tanke på svårigheten att förutse vad som kan hända i vår omvärld. Intrycket från utredarna var ändå att möjligheten för export till de vi i dagligt tal kallar diktaturer ska vara mycket mer begränsad än idag, inte större än ”en kattlucka”.

Vinden har verkligen vänt. För 10 år sedan presenterade Anders Svärd (C) sin KRUT-utredning som bland annat avfärdade ett demokratikriterium och ville lägga till näringspolitiska intressen som ett skäl för att bevilja export av krigsmateriel. Eller som Lars Ohly sa: ”Det var en jävla dålig utredning.”

Dagens kex-utredning innebär flera steg framåt. Skrivningarna blir betydligt skarpare som att ”gentemot icke-demokratiska stater som har grava brister i sin demokratiska status föreligger hinder mot export.” Samtidigt blir det inget absolut hinder utan en helhetsbedömning ska göras där försvars- och säkerhetspolitiska intressen kan väga tyngre.

Klas Corbelius, Socialdemokrater för tro och solidaritet, lyfte på förbundets seminarium att sex av riksdagens partier har kongressbeslut på att stoppa vapenexport till diktaturer – inte att göra den svårare utan att förhindra den. Vi förväntar oss nu att lagförslaget och sedan praxis blir så hård som möjligt, att bara en mycket liten katt kommer igenom.

En annan fråga är hur tolkningen kommer bli för det som kallas övrig krigsmateriel (ÖK). Lars Ohly noterade att EU har ett materielspecifikt synsätt medan Sverige har ett länderspecifikt, men går ifrån det om vi ska ha mildare krav på ÖK. Ohly tryckte starkt på att krigsmateriel inte är vilken vara som helst: ”Vi ska inte legitimera en diktatur genom att sälja radarövervakning.” Bodil Valero svarade att det kommer ses mindre strikt på ÖK, men finnas ett hinder där också när det gäller export till diktaturer.

De nya reglerna kommer inte gälla retroaktivt. Ulrik Nilsson konstaterade att de avtal som ingåtts enligt nuvarande regelverk gäller. Med de nya reglerna ska det däremot bli lättare att ompröva beslut om situationen i landet förändras.

Nu återstår en del tid, enligt Ohly till den 1 juli 2016, innan vi kan se detta bli verklighet. Låt oss använda remissomgången för att försöka stärka skrivningarna och se till att utredningen inte begravs. Vi har långt kvar till himmelriket, men en strikt tolkning av det föreslagna regelverket kommer leda till en lite säkrare värld.

Korta fakta:
Trots minskningen mellan 2013 och 2014 är värdet på vapenexporten år 2014 nästan dubbelt så högt som år 2000. Räknat på perioden 2010-2014 var Sverige världens elfte främsta exportör av krigsmateriel.

Fortfarande går en omfattande del till länder som rankas som ofria eller delvis ofria. Det handlar om knappt 17 procent av den totala svenska exporten som går till länder som Saudiarabien, Förenade arabemiraten, Thailand, Oman och Algeriet.

Källa: Svenska Freds.

Tisdag 30 juni

 kl 15-16

Mellanöstern i Europa och Europa i Mellanöstern

Vad är religion, vad är politik – och vad är något helt annat? I krig och konflikter, både i Europa och i Mellanöstern, hänvisas ofta till religiösa motiv. Men vad är egentligen religionens roll i Europas förorter och i Mellanöstern, i Syrien, Israel/Palestina och Irak. Någon säger att olika religiösa traditioner står emot varandra, att det orsakar inte bara krig utan konfliktsituationer även i ett land som Sverige. Andra kräver att människor med en viss tro måste ta avstånd och kanske t.o.m. ansvar för våld och orätter andra begår, i helt andra delar av världen. Muslimer för mord som IS begår, judar för Israels ockupationspolitik osv. Hur kan vi i Sverige hantera det? Och är det religionen som lockar svenska ungdomar att strida för IS, eller vad?

Seminariet var väldigt välbesökt; uppåt 150 personer trängdes i Vårdklockans kyrka för att höra Mona Sahlin, Rashid Musa, Evin Ismail och Peter Weiderud samtala. Samtalsledare var Ulf Carmesund.

Ulf Carmesund inledde. Alla de stora religionerna i Europa idag har sitt ursprung i Mellanöstern. Vi talar idag om Daesh, eller IS, och kopplar samman deras fasor med islam, men vi ska minnas att kristendomen också har mörkt arv – initierat apartheid, ku klux klan osv, menar Carmesund.

Mona Sahlin: Flyktingar som söker sig till vårt land är muslimer som även de är offer för IS, ändå menar folk att vi släpper in för många flyktingar, för många muslimer – för att just de skulle ha våldstendenser. Islamofobin växer i Sverige, med trakasserier som följd. Islamfobin, men också antisemitismen växer.

Olika former av extremism växer i Sverige. I Ludvika sitter nynazister på förtroendemandat och folk är med rätta rädda för nazister. Även vänsteraktivister tar till våld. Det finns också religiös extremism. Det har alltid funnits och har alltid funnits i alla religioner. Mitt arbete är att få folk att se att det var länge se’n världen kom till Sverige, men ännu mer så idag. Människors frihet är oböjbar. Omöjlig att kompromissa med. Det ligger ingen konflikt i detta – det förutsätter precis just det.

Rashid Musa: Mycket på tapeten det senaste året. Vi har varit tvungna att agera i denna fråga – så nu kan vi kalla oss terrorexperter, som så många andra… Vi på Sveriges Unga Muslimer (SUM) har alltid velat lyfta den här diskussionen. För att förstå dagens situation i Mellanöstern måste vi backa bandet till 9/11 och de konsekvenser det fick. Neokonservativa tankesmedjor i USA lade en ny diskurs och förklaringsmodell som påminde om Huntingtons ’Civilisationernas kamp’. En terminologi som användes var att det var pga av ”deras kulutr”, ”deras religion”.

Det appliceras även idag – att någon reser till Syrien för att de läst koranen och som av en reflex sympatiserar med Daesh (IS). Att tortyr åter används, militarisering av Mellanöstern osv – det finns en mängd olika politiska dimensioner och förklaringar till att människor agerar som de gör.

Evin Ismail: Jag vill berätta lite om min väg in i den här frågan. Uppvuxen i Angered där många av de som strider för IS kommer. Började följa IS i sociala medier innan det börjades skrivas om det i andra media. Bestämde mig för att forska om detta.

Logiskt att få in olika aspekter. Har skrivit tidigare om antimuslimsk rasism och om vad som hänt i och med kriget mot terrorismen. Det pågår ett tolkningskrig kring vad islam är – viktigt att ta den debatten och utmana felaktiga uppfattningar.

Om man som jag studerar IS i sociala medier ser man att kriget mot terrorism är väldigt viktig för dom. Vedergällning för kriget mot terrorism.

Peter Weiderud: Håller förstås med om det ni säger. IS militära framgångar ser jag som resultat väldigt mycket av USAs invasion av Irak, som slog sönder strukturer och ställde många åt sidan. Skapade frustration bland inte minst Iraks militärer. I IS fick de möjlighet att bli yrkesmän igen i den rollen…

Extremismen som IS företräder är egentligen bara kriminalitet som kläs i religiösa toner och har möjligen kopplingar till politisk islam.

Att ha EN religion som ska vara statsbärande, allaenarådande, som politisk islam vill är förstås alltid helt fel. För mig är det lika fel med kristdemokrati, som också bygger på att EN religion ska ställas över andra.

Algeriet, Egypten, Palestina – det har slutat med förnekelse, militär inblandning eller att omvärlden vägrar ha med dem att göra. Utdefiniering är ett stort problem. Att inte prata med terrorgrupper, om de har någon förankring, så är risken att det bara leder fel.

Svenskt agerande som inte bygger på egenintresse är väldigt viktigt. Vi måste samtidigt vara väldigt klara över att religionsfriheten alltid måste värnas, alltid måste utvecklas – även i Sverige. Bidrar till frustration.

Det vi måste reflektera över är –  är det något som knuffar iväg, eller är det vad som lockar svenskar att resa för att strida med IS?

Mona Sahlin: Historian om Mellanöstern, att notera att västs inblandning var väsentligt är en sak, men att se det som en förklaring – det är en helt annan sak. Det gör mig lite förbannad.

Självklart är det både ock – både lock och knuff.

Har fått kontakt med många mammor. Det gäller att skapa ytterkanten mot terror. En hjälplinje för föräldrar ska inrättas.

Att bygga fler moskéer, så att det är lättare att vara muslim i Sverige är en annan viktig sak.

Peter Weiderud: Push & pull – en intressant studie gjordes innan IS av MI5, om islamistisk terror. Den kom fram till att det inte finns några samband mellan ursprung eller inriktning inom islam, första/andra generationen osv. Däremot var det ofta personer från socialt utsatta miljöer. Rekrytering hängde ihop med kriminalitet – mycket rekrytering gjordes i fängelser. De kunde också se en viss överrepresentation av ensamkommande flyktingbarn med trauman.

När det gäller muslimers rätt i det svenska samhället och majoritetssamhällets misstänksamhet mot islam – jag tycker det var väldigt talande när jag hörde att den enda som gratulerade dig, Rashid, som nytillträdd ordförande för SUM var Säpo. All heder åt Säpo för det, men det är ett rejält underbetyg för övriga samhället.

Rashid Musa: Finns ingen stereotypisk representant bland de som reser till IS. Man kan läsa väldigt diffusa, märkliga förklaringar som att om någon skaffar skägg, börjar med kampsport osv…

Evin Ismail: Det måste tydliggöras en klar distinktion mellan religionsutövning och extremism. Skolan i Sverige har misslyckats…

Mona Sahlin: Frihet till eller från religion är lika viktig. Det är heller inte förbjudet att vara radikal. Jag känner mig radikal! Det är inte lika med terror att vara radikal. Men en definition av extremism – det är när man är beredd att ta till våld. Det är alltid där gränsen går. Alltid den definitionen man måste göra. Politiken kan göra skillnad  – det är viktigt att komma ihåg.

 

Tisdag 30 juni

  1. 16-17

Tro och politik – arbetarrörelsens solidaritetsbegrepp och religionernas kärleksbudskap

Hur hänger vänsterpolitikens solidaritet samman med världsreligionernas kärlek till sin nästa – och hur kan de samspela mer? Kan de tillsammans vara en etisk motvikt till samhällets kommersialism och individualism? Och hur är det egentligen att alls vara troende och politiskt aktiv, att kombinera sin egen tro och politik i världens mest sekulära land, i en sekulär rörelse?

Medverkade gjorde Anna Ardin, Marc Harris, Adrian Kaba och Aya Mohammed. Samtalsledare var Monica Pourshahidi.

Utgångspunkten för det här seminariet var hur det är att vara troende och politiskt aktiv, att kombinera sin egen tro och politik i världens mest sekulära land, i en sekulär rörelse.

Panelen bestod av socialdemokrater med kristen, judisk och muslimsk bakgrund. Alla har erfarenheter av att som troende i politiken bli mötta med fördomar. Anna Ardin exemplifierar från ett politiskt arrangemang då hon hållit ett anförande som starkt pläderade homosexuellas rätt. Ändå handlade frågorna efteråt om hur hon ser på homosexuella, med förförståelsen att hon som kristen borde ha en konservativ syn på HBT-frågorna.

Ändå, menar Anna, är det idag inte kristna som drabbas hårdast. Fördomsberget har nu flyttat från troende kristna till troende muslimer.

Muslimerna i panelen bekräftar Annas iakttagelse. De blir ifrågasatta i politiken just för att de är troende muslimer. Aya Mohammed kan som socialdemokrat inte förstå hur partiet på kastar bort möjligheterna att relatera till människor som skulle kunna engagera sig för partiet, eller åtminstone rösta på det. Aya ser Socialdemokrater för tro och solidaritet som en viktig kraft för att fånga upp den vänsterrörelse som finns i många religiösa sammanhang.

För mig som muslim, säger Adrian Kaba, är kärleksbudskapet centralt. Uppmaningen att älska min nästa ger mig en särskild koppling till socialdemokratins grundvärderingar.

Marc Harris, som är troende jude, har inte samma erfarenheter av att bli ifrågasatt i politiken. Däremot noterar han att Socialdemokraterna är underrepresenterade i judiska grupper, troligen beroende på vänsterns kritik mot statens Israels behandling av palestinierna.

Anna Ardin menar att det finns en föreställning om att troende som är politiskt engagerade främst använder sitt politiska engagemang för att odla sin religiösa tillhörighet. Hon berättar att föreningen Hjärta (en grupp inom Socialdemokrater för tro och solidaritet i Stockholm) startades av tre personer från tre olika religiösa traditioner. Men de har aldrig eller sällan pratat teologi, utan förenats i sitt politiska engagemang. Däremot förstår de varandra utifrån att deras tro inspirerar dem till politiskt engagemang. Gudstron ger begreppet ”allas lika värde” en särskild dimension.

Marc Harris lyfter fram den nuvarande påven som ett bra exempel på hur det går att kombinera tron med ett socialt engagemang som bottnar i vänstervärderingar. Det borde leda till eftertanke hos många svenskar, som idag lever i föreställningen att religiös tro främst landar högerut.

Socialdemokratin kommer inte att överleva om vi inte ger utrymme för människor från det nya Sverige som vuxit fram, säger Anna Ardin. Hon slår fast att dessa människor inte ska vara tacksamma för att partiet släpper in dem, utan partiet ska vara tacksamt för att de vill engagera sig.

 

Onsdag 1 juli

Kl 15-16.

Mot rasism – för mångfald. Kan vi diskutera oss fram?

Någon har sagt att man bäst dömer ett samhälle utifrån hur dess minoriteter behandlas. I Malmö har Socialdemokrater för tro och solidaritet tagit initiativ till samtal och dialog mellan socialdemokratiska, muslimska, kristna och judiska företrädare. En huvudfråga i dialogen har varit hur Sveriges största politiska parti kan motverka rasism, öka mångfalden rent praktiskt och bättre verka för minoriteters rätt.

 Medverkade gjorde Anders Ekhem, Adrian Kaba och Peter Vig. Samtalsledare var Ulf Carmesund.

Ulf Carmesund inleder och berättar bl a om bakgrunden och om samtalen i Malmö.

Anders Ekhem talade om enhetssamhället, hur det idag förändrats och hur religionen mer och mer blivit ett privat särintresse.

Peter Vig berättade om rädslan att ha kippan på sig, att ”jävla jude” som han hört hela livet idag har förändrats. Han framhåller hur viktigt det är att vi i olika sammanhang möter andra. Jag hade mina barn i en judisk förskola, men senare i en vanlig skola, sade Peter Vig. Det finns en risk i att dra sig undan och skapa egna samhällen – det centrala är att mötas. Alltså – det GÅR att resonera sig fram, som rubriken frågar, konstaterar Peter Vig.

Adrian Kaba lyfte fram hur sekularism som styresskick och religionsfrihet går ihop. Det är viktigt att förmedla att sekularism inte betyder frihet från religion, utan också frihet till religion, sade han. Den måste upprätthållas konsekvent. Varken majoritet eller minoritet ska diktera villkor för andra. Alla människors lika värde måste alltid vara fokus – det går alltid att hitta lösningar som respekterar alla.

Anders Ekhem ville att religiösa företrädare ska kunna härbärgera tankar och känslor, att tolka och ge hopp – det är religionens roll, enligt honom. Religionen kan bidra till att förena människor, avslutar Anders Ekhem.

Panelen är överens om att det sekulära samhället många gånger har bristande kunskaper; att troende från olika religioner oftast inte har problem med att acceptera varandra. På en publikfråga om skolavslutningar i kyrkan svarar Peter Vig – varför inte ha avslutning i en kyrka en gång, en synagoga nästa och en moské den tredje? De andra höll med.

 

Onsdag 1 juli

  1. 16-17

Mot rasism – för mångfald. Kan vi studera oss fram?

Vi oroas över den utbredda rasismen. Inte sällan har rasism i Sverige religiösa undertoner – det är den som är synligt troende, den med slöja, kippa, helskägg, som ofta drabbas hårdast. Rasistiska föreställningar och strukturer påverkar hela vårt samhälle. Hur kan vi vända det, kan ökad kunskap vara en väg? STS har tagit fram ett studiematerial om rasismens rötter, hur vi kan arbeta mot rasismen och för en mångfald.

Medverkade gjorde Ann Aldén, Marc Harris, Jonas Magnusson, Rashid Musa och Johanna Mårtensson. Samtalsledare var Monica Pourshahidi.

Utgångspunkten för det här seminariet var att rasismen i Sverige har religiofierats – det är den som med olika attribut (slöja, kippa, helskägg etc.) synliggör sin tro, som ofta drabbas hårdast. Rasismen får allt fler undertoner av att religion är farligt.

Ett exempel som Marc Harris, socialdemokrat och jude ser, är motståndet mot omskärelse Det har tidigare haft en antisemitisk botten, men är numera mer präglat av sekulära människors generella motstånd mot eller rädsla för religion.

Rashid Musa, ordförande för Sveriges Unga Muslimer, fyller på med sin erfarenhet av att rasistiska föreställningar idag förs fram under förevändningar att det är ”kritik mot islam”, när det förr handlade mer om ursprung och ras.

Sverige sticker ut som ett av världens mest areligiösa länder. Det gör, menar S-studenters förbundssekreterare Johanna Mårtensson, att okunskapen om och avståndstagandet mot religion gör att sekulära människor hamnar helt fel i sin bedömning av den nya typ av rasism som finns. Som motvikt mot det sekulära samhällets negativa bild av religion ser Ann Aldén, präst i Svenska kyrkan som jobbar i ett område som är starkt muslimdominerat, tydligt att religionen där snarare är en konstruktiv kraft som upprättar människor.

Kan studier vara ett verktyg för att möta den nya rasismen? Ja, säger Jonas Magnusson, studieansvarig inom Socialdemokrater för tro och solidaritet, men kanske är ordet bildning bättre. Socialdemokrater för tro och solidaritet har tagit fram ett studiematerial om rasismens rötter, om hur vi kan arbeta mot rasism och för mångfald. Det handlar bl.a. om hur vi kan bygga ett Sverige där alla har en plats som hela människor, säger Jonas.

Ja, säger också Johanna Mårtensson. Det är viktigt med bildning och studier för att komma framåt och lära sig mer. Här kan sidoorganisationer som S-studenter och Socialdemokrater för tro och solidaritet engagera många som annars inte skulle hitta till socialdemokratin. Från S-studenters perspektiv ser Johanna att fascister och rasister idag närmar sig högskolorna och därför är det viktigt att vara där med sunda värderingar kring dessa frågor.

Det finns för få mötesplatser idag, säger Marc Harris. Studier är tillfällen där vi möter varandra som subjekt, på lika villkor och med respekt för varandra. Att studera tillsammans gör att taket höjs, genom att vi lyssnar på varandra. Marc, som i likhet med flera ur panelen har läst studiematerialet är övertygad om att det kommer att göra stor nytta. Det är lättillgängligt och har en fin ton, menar Marc.

Men hur långt kommer vi med studier? Någon har sagt att ”vi kan sätta hela Sverige i en studiecirkel men vi kommer ändå inte åt de rasistiska strukturerna”.

Det är sant, säger Rashid som också läst materialet. Men det hjälper oss att komma framåt en liten bit. Det hjälper oss att se rasistiska strukturer. Att studera och mäta rasismen, och reflektera tillsammans över det vi ser, gör att vi kan förstå och bemöta den bättre.

Ann Aldén tycker att det är ett modigt material som kommer att ge underlag för många diskussioner om hur vi kan värna mångfalden i samhället. Ann säger också att studier inte självklart måste gå till på det traditionella sättet. Varför inte sätta upp en affisch vid köpcentrat och bjuda in människor till ett torgsamtal om dessa frågor?

Fotnot. Läs mer om studiematerialet ”Antirasism i politiken” här!

 

by

Almedalen 2014

Antirasism, asyl, EU-migranter, bistånd, ursprungsmärkning – läs referat från våra seminarier i Almedalen 2014! Socialdemokrater för tro och solidaritet genomförde totalt sju seminarier, alla i Vårdklockans kyrka i centrala Visby. Här följer korta referat av sex av dessa.

Fort Europa – vem kommer in? Arrangerades tillsammans med Migrationspolitiska s-föreningen

Medverkande: Thomas Hammarberg, fd kommissionär för mänskliga rättigheter Europarådet mm., Lisa Pelling, utredningschef, Arena Idé, Victoria Svensson Tordenborn, Migrationspolitiska S-föreningen, Peter Weiderud, förbundsordförande, Socialdemokrater för tro och solidaritet.

Samtalsledare: Mårten Löfberg, Migrationspolitiska S-föreningen och Monica Fundin Pourshahidi, politisk sekr. Socialdemokrater för tro och solidaritet.

Seminariet besöktes av ca 70 deltagare.

Tomas Hammarberg understryker allvaret i situationen i Mellanöstern och i Europa och säger:

”Vi är i en krissituation. Över en miljon flyktingar i Libanon i ett land med 4 miljoner invånare. Detta skapar politiska problem. ISIS framfart är kopplad till denna katastrof. Om vi vill undvika akuta kriser måste vi se på villkor i de områden flyktingar kommer från. Det finns ett stort behov av mer aktiv och mer konstruktiv diplomati. Nu ser vi istället en våg av främlingsfientlighet i Europa.  Hur ska vi göra?

Flera av de etablerade klassiska partierna i Europa har kopierat delar av främlingsfientliga partiernas program. Men detta har misslyckats. Det har gett de främlingsfientliga ökad legitimitet. Här måste det ske ett omtänkande. Vi måste ha en tydligare hållning. Detta är en läxa. Några inslag i dagens politik skulle kunna tas bort ganska enkelt. Att överlåta åt flygen att agera polis är fel och bör tas bort.  Återförening av familjer är en rättighet. De som fått stanna har rätt att sammanföra familjen.

Det handlar om att ha en annan hållning. Om vi vill ha ett annat samhälle så måste ledande politiker tydligt argumentera för det positiva i att människor på flykt ges skydd.”

—————————————————————————–

Romer och fattiga EU-migranter – ett gemensamt ansvar. Arrangerades tillsammans med Migrationspolitiska s-föreningen.

 

Seminariet besöktes av ca 170 åhörare och Vårdklockans kyrka var helt full. 

Medverkande: Anna Ardin, styrelseledamot Hjärta Stockholm och Socialdemokrater för tro och solidaritet, Thomas Hammarberg, fd kommissionär för mänskliga rättigheter Europarådet, Migrationspolitiska S-föreningen, Larisa Lacatus, rom från Rumänien, jurist, verksamhetssamordnare, Frälsningsarméns Sociala center för EU-migranter, Roger Mogert, oppositionsborgarråd Socialdemokraterna, Stockholm.

Samtalsledare: Jens Orback, generalsekreterare, Olof Palme Internationella Center.

Juristen Larissa Lacatus, som själv är rom från Rumänien har arbetat med STS i Stockholm för att stödja romer från Rumänien.  Larissa berättar att det finns en stor grupp romer i Rumänien och att de flesta är fattiga och utanför samhället. De har inget sätt att försörja sig. De är dessa som tar sig till andra länder i EU. Det finns en del romer från Rumänien som studerar. Många har stipendier från Soros foundation. Men även om de har utbildning har de svårt att komma in på arbetsmarknaden. Och på grund av diskriminerig är det många som slutar att identifierar sig som romer. Många börjar i skolan, men många slutar innan skolan är klar.

Roger Mogert underströk att grunden bakom situationen är fattigdom och förtryck. Vilka former det tar sig. Ingen som åker till Stockholm och tigger för att det är roligt. på en fråga från publiken om vad S tänker göra svarade Mogert att han vill att publiken först röstar så att S vinner valet och att han sedan kan få ett par dagar på sig att planera arbetet.

Anna Ardin pekar på ett problem som berör oss alla. Den grupp romer som tigger är inte stor, det totala antalet tiggare är endast knappt 2000 människor i hela Sverige. Men ingen känner nån rom som tigger. Vi har extremt lite kontakter med denna grupp och därmed låg kunskap. Det finns därmed en risk att vi gör ett oönskat jobb. Att lära känna en som tigger ger kunskap som gör att vi kan ta ett steg i rätt riktning. Det finns visserligen pengar att söka från Europeiska Socialfonden, och många i civila samhället vill hjälpa till. Men Anna Ardin kritiserar fonden för att den kräver att sökande organisation betalar 50 % av medlem i egeninsats. Det har små organisationer i civila samhället inte möjlighet till.

Larissa ser romer i sitt dagliga arbete i Frälsningsarmén i Stockholm. Varje dag 130 personer kommer för en macka och en kopp te. En människa kan vänta i flera timmar för att få en macka och en kopp te. Larissa understryker att Sverige  pratar för mycket om romer som ett problem. Istället ska vi prata om att vi alla är medborgare i EU med MR. Vad gör vi för att garantera MR för alla? Det är ett ansvar som alla i EU – och även Sverige – har.

_________________________________________

 

En antirasistisk politik – hur ser den egentligen ut?

Under denna rubrik genomfördes två seminarier, en med deltagande aktivister, en med politiker från de rödgröna partierna.

Rasism, nazism, afrofobi, islamofobi, antisemitism, antiziganism – upprepade gånger påvisade. Med SD i riksdagen och nazisters mobilisering känns det närmast akut att formulera ett politiskt motstånd. Kraven har blivit starkare på förändrade attityder men också på en politik som konkret kan göra skillnad. Hur ska vi gå från ord till handling för att få ett inkluderande samhälle på riktigt?

Dessa frågor diskuterades i ett dubbelseminarium, där först några aktivister fick en chans att framföra vad och hur de vill förändra i politiken. Därefter fick talespersoner från S, V, MP och FI presentera sin antirasistiska politik.

De flesta, både aktivister och politiker, var överens om att det är dags att börja använda den kunskap som uttrycks i ett stort antal rapporter. Ett skäl till att det inte är gjort kan vara att de utmanar grundläggande strukturer, och därför krävs mod att agera. Politikerna måste skapa opinion, inte bara följa den. De måste våga genomföra den politik de säger sig stå för.

Ett annat möjligt skäl till att det inte händer tillräckligt mycket är att debatten, både i och utanför riksdagen, ofta domineras av vita personer med helsvensk bakgrund. Kanske vi ska, som någon sa under samtalet, sätta stopp för kvoteringen av vita.

De rödgröna politikerna var överens om att den bästa medicinen mot rasismen är det breda politiska arbetet för jämlikhet. Åtta år med en moderatledd regering har ökat klyftorna i samhället och det gör att de extrema partierna kan dra nytta av folks oro.

Polisen och SÄPO måste också ta det rasistiska våldet på allvar, säger politikerna. Här i Almedalen går Svenskarnas parti runt och hotar folk men polisen ingriper inte. De är generellt också mer intresserade av att bevaka motdemonstranter än de diskriminerande framträdandena. Det ska inte vara möjligt att tillåta nazister att marschera på våra gator.

Politikerna vill också arbeta för att diskrimineringsombudsmannen blir en fristående myndighet, och menade att det är särskilt viktigt att Socialdemokraterna, som är det största partiet, lyfter frågorna. Det var ett gott tecken att Stefan Löfven ägnade en stor del av sitt tal åt dessa frågor, ansåg de.

OBS! De båda seminarierna spelades in och kan ses här (del 1, aktivister) och här (del 2, politiker).

________________________________________________

Hur ser framtidens rättvisa bistånd ut?

Vi har ny policy för utvecklingspolitik, ny politik för global utveckling efterfrågas, förra året slogs världsrekord i antal biståndsmiljarder, men andelen till de fattigaste länderna sjönk. Hur ska vi agera för internationell utveckling o solidaritet – vad är folkrörelsernas o civilsamhällets roll?

Dessa frågor samtalade Socialdemokrater för tro och solidaritets förbundsordförande Peter Weiderud med Jonas Magnusson, styrelseledamot i Tro och solidaritet, Elisabet Björnsdotter Rahm, biståndspolitisk talesperson för Moderaterna och Magnus Walan, senior policyrådgivare hos Diakonia.

Magnus Walan menar att den stora utmaningen för svensk biståndspolitik just nu är att fånga förändringskraften mer än vad vi gör idag. Vi talar mycket om struktur och resultat, menar Walan, men vi behöver bli bättre på att se människan och lyssna bättre. Han är också kritisk till att det går åt så mycket resurser för att utvärdera, och då i för hög utsträckning på givarens villkor. Utvärderingen måste ske mycket mer tillsammans med mottagarna.

Jonas Magnusson fyller på och menar att vi måste ha tilltro till dem som tar emot bistånd och inte bara villkora på detaljnivå som sker idag. En annan utmaning, menar Magnusson, är att komma tillbaka till solidariteten. Biståndsarbete är relation, arbetet sker från människa till människa.

Magnus Walan avslutar med att säga att det är motsägelsefullt när regeringen säger att biståndsorganisationerna är viktiga röstbärare, men inte medger att informationsbidragen används till att kritisera strukturer som skapar fattigdom.

Elisabet Björnsdotter Rahm svarar på kritiken och är nöjd med utvecklingen. Hon menar att de senaste årens omställning innebär att vi gått från en passiv utbetalningspolitik till en aktiv biståndspolitik. Björnsdotter Rahm lyfter också fram den nya biståndsplattformen som dramatiskt minskat antalet mål för att underlätta verksamheten.

Jonas Magnusson avslutar samtalet med att uttala några förväntningar på den regering som ska bildas efter valet (oavsett färg): Se biståndspolitiken som en del av en större helhet. Ta bort det överdrivna kontrollerandet och den stora misstro mot både givare och mottagare som finns idag. Se till att vi blir överens om vad som är bistånd och vad som inte är det.

______________________________________________________________

Sanktioner, bosättningar, blockader – hur kan Sverige bidra till fred mellan Israel och Palestina?

Socialdemokrater för tro och solidaritet och många andra vill att produkter från ockuperad mark ska ursprungsmärkas, så att de som köper kan välja att avstå. Kritikerna menar att insatser av detta slag motverkar sitt syfte.

Svenska kyrkans internationelle chef Erik Lysén berättade om att Svenska kyrkan i många år varit engagerade för ursprungsmärkning. Eftersom fredsprocessen inte gör framsteg har man nyligen förnyat kampanjen. Svenska kyrkan menar att det går att kritisera den illegala ockupationen och samtidigt stödja det demokratiska Israel.

”Ship to Gaza” har bidragit starkt för att uppmärksamma situationen i de ockuperade områdena. Deras företrädare Victoria Strand berättade att det som bar dem fram under resan mot Gaza var det enorma stöd de fick i hamnarna på vägen, både från människor i allmänhet och från lokala myndigheter. Detta trots att Israel gjorde allt vad de kunde för att stoppa dem. Nu planerar Ship to Gaza för att skicka en båt FRÅN Gaza med exportprodukter. Båten har utsatts för attentat så den kunde inte avgå i juni som planerat, men kanske i augusti.

Socialdemokrater för tro och solidaritets förbundsordförande Peter Weiderud klargjorde att bojkott av varor som är producerade på ockuperad mark inte är samma sak som en bojkott av Israel. Snarare tar vi Israel på allvar genom att hålla fast vid de avtal som tecknats. Israel har förbundit sig att inte sälja varor från ockuperad mark och bryter alltså mot detta.

Samtalsledaren Ulf Bjereld frågade deltagarna vilka förväntningar de har på en ny socialdemokratisk regering, om en sådan skulle bildas efter valet i höst. Peter kunde inte självklart se att det blir någon större skillnad jämfört med idag eftersom Carl Bildt i huvudsak haft samma linje som Socialdemokraterna. Samtidigt har han varit handikappad av Folkpartiets och Kristdemokraternas proisraeliska syn. Ett sådant handikapp kommer en socialdemokratiskt ledd regering inte att ha.

Erik Lysén konstaterade att Svenska kyrkan har en förväntan på att en ny regering ska underlätta för konsumenter att se varifrån produkterna kommer. Men konsumenterna själva kan också bidra genom att fråga i butikerna varifrån varorna kommer.

Victoria Strand uttalade ett missnöje över att den svenska regeringen inte gav ett tydligare stöd till Ship to Gaza. Inte ens när en svensk båt med svenska produkter beslagtogs av Israel höjde man rösten. Strand ville också vända på frågeställningen: Vi ska inte bara bojkotta israeliska varor från ockuperad mark, utan i första hand köpa varor från Gaza och häva den helt orimliga exportblockaden.

Slutligen varnade Peter Weiderud för antisemitismen. Den berättigade kritiken mot Israel får inte slå över.

by

Almedalen 2013

Förbundet är traditionsenligt på plats under Almedalsveckan. Vi genomförde 2013 fyra seminarier.

Program

Torsdag den 4 juli

kl 16.00 Vem kan representera socialdemokraterna?

Medverkande:

Cecilia Dalman Eek, riksdagsledamot (S) och vice ordförande, Socialdemokrater för tro och solidaritet

Lars-Olof Pettersson, ordförande för Småföretagarnas s-förening

Maryam Osman Sherify, fd ledamot av partistyrelsen (S)

Daniel Johansson, vice ordförande, S-studenter

Moderator: Peter Weiderud, förbundsordförande, Socialdemokrater för tro och solidaritet.

Se hela seminariet här! 

 

Fredag den 5 juli

kl 17.00 Efter Bildt – En ny (S)äkerhetspolitik

Efter Bildt – ny (S)äkerhetspolitik för 2010-talet

Medverkande:

Peter Weiderud, Ordförande, Socialdemokrater för tro och solidaritet

Talla Akkurdi, Ordförande, S-studenter

Carina Ohlsson, vice ordförande, S-kvinnor

Alexander Gabelic, FN-förbundet

Milosz Kusz, Kristna Fredsrörelsen

Moderator: Klas Corbelius, Socialdemokrater för tro och solidaritet.

Se hela seminariet här!

 

kl 20.00 Har politiken givit upp om alkoholpolitiken?

Medverkande:

Anna Carlstedt, Ordförande IOGT-NTO

Peter Weiderud, Ordförande, Socialdemokrater för tro och solidaritet

Medarrangör: IOGT-NTO

 

Lördag den 6 juli

kl 11.00 Den arabiska våren kräver ny svensk politik

Medverkande:

Ulf Bjereld, internationellt ansvarig,Socialdemokrater för tro och solidaritet, professor i Statskunskap

Kenneth G Forslund, biståndspolitisk talesperson (S)

Ellinor Eriksson, förbundssekreterare, SSU

Moderator: Ulf Carmesund, Socialdemokrater för tro och solidaritet

Se hela seminariet här!

 

Alla seminarier och arrangemang äger rum i Vårdklockans kyrka (fd Metodistkyrkan), Adelsgatan 43

 

by

Almedalen 2012

Här är Sveriges Kristna Socialdemokraters program över aktiviteter under Almedalsveckan den 28/6 till 4/7 i Visby. Alla arrangemang går av stapeln i Metodistkyrkan på Adelsgatan 41.

Söndag 28/6

10:00-11:00
Gudstjänst
Predikan av Peter Weiderud, ordförande i Broderskapsrörelsen. Medverkan av Bimbi Ollberg och årets konfirmander. Traditionsenligt genomförde förbundet ett flertal seminarier under Almedalsveckan. Du kan se seminarierna i efterhand genom att klicka på länken i Menyn till vänster, eller på respektive seminariums rubrik.
Samtliga ägde rum i Metodistkyrkan, Adelsgatan 43 Visby.

Måndag 2 juli

Kl 10.00
Miljöfrågor i praktiken – Energieffektivitet i byggnader

Hur stor är potentialen i energieffektivisering i byggnader? Hur påverkas jobben och teknikutvecklingen om staten satser på effektivisering?

Medverkande: Yogesh Kumar, miljöchef Fastighetsägarna, Maria Brogren, Expert energifrågor Sveriges Byggindustrier, Bo Björkman, byggnadsnämndens ordförande (S) Gotland.
Moderator: Lars G Linder, förbundssekreterare

Kl 14.00
The Role of Religion and Religious Heritage in the Cyprus Conflict

How can religion be a constructive force in the peace process? Can Christians and Muslims in Cyprus be a possibility instead of a problem when trying to solve one of Europe’s unsolved conflicts?

Medverkande: Salpy Eskidijan, projektledare och Peter Weiderud, förbundsordförande, Socialdemokrater för tro och solidaritet

Kl 20.00
Alkoholfri miljö – en brist i Sverige?

Tillgängligheten av alkohol har ökat i samhället till exempel genom fler serveringstillstånd och länge öppettider på Systembolaget. Samtidigt mår barn, unga och anhöriga ofta dåligt på grund av att någon i deras närhet dricker för mycket. Hur ska barn och ungdomar kunna garanteras alkoholfria miljöer?

Medverkande: Anna Carlstedt, ordförande, IOGT-NTO, Peter Weiderud, förbundsordförande, Socialdemokrater för tro och solidaritet

Torsdag 5 juli

Kl 15.00
Är Afrika nästa tillväxtkontinent – hur blir det hållbart?

Afrikas historia, i vart fall de sista två hundra åren, rymmer mycket tragik. Hur ser framtiden ut? Är Afrika, som många tror, nästa tillväxt-kontinent? Kommer detta att kunna ske på ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart sätt?

Medverkande: Joe Frans, fd riksdagsledamot (S) aktiv i AWEPA, Socialdemokrater för tro och solidaritet och Pär Granstedt, fd riksdagsledamot (C) aktiv i AWEPA, Bodil Ceballos, riksdagsledamot (MP), Carina Hägg, riksdagsledamot (S) samt Håkan Hedberg, VD VVS-företaget COMFORT
Moderator: Gabi Winai, PhD, fd professor i Dar es Salaam samt EU-tjänsteman i Kigali, Rwanda, Socialdemokrater för tro och solidaritet

Kl 16.00
Saudivapen: Utmaningar för en S-ledd regering 2014

Är argumenten för fortsatt svensk vapenexport hållbara? Efter en eventuell valvinst 2014 kan socialdemokraterna åter komma att vara ansvariga för både rikets säkerhet och hur Sverige agerar i världen. Vilka lärdomar bör i så fall socialdemokraterna dra av saudivapenskandalen?

Medverkande: Peter Wedierud, förbundsordförande
Socialdemokrater för tro och solidaritet, Lena Sommestad,
förbundsordförande S-kvinnor, Gabriel Wikström, förbundsordförande SSU, Magnus Nilsson, förbundsordförande S-studenter samt Sofia Walan, generalsekreterare Kristna Fredsrörelsen.
Moderator: Hanna Hellström, chefredaktör Tro & Politik
Inledare: Klas Corbelius, ansvarig för vapenexportfrågor,
Socialdemokrater för tro och solidaritet

Kl 17.00
Religionskritik som främlingsfientlighet –
Islamofobi och antisemitism i Sverige och Europa

Främlingsfientlighet uttrycks alltmer i termer av religionskritik. Europa är en kontinent som berömmer sig av demokrati och för att vi
respekterar mänskliga rättigheter. Men håller alla med om detta? Hur omfattande är islamofobin och antisemitismen idag i Sverige och i Europa?

Medverkande: Göran Rosenberg, debattör, Jonathan Leman, EXPO, Omar Mustafa, ordförande Islamiska förbundet, Anton Lannehag, ordförande Ungdom mot rasism samt Lena Andersson, debattör.
Moderator: Anna Ardin, Socialdemokrater för tro och solidaritet

Fredag 6 juli

Kl 10.00
Vad görs för att bryta Israels blockad av Gaza?

I maj 2010 stoppades Ship to Gaza på internationellt vatten på väg för att bryta den olagliga blockaden av Gaza. Världen protesterade mot Israels våld, men världen ger samtidigt ännu sitt tysta medgivande till Israels blockad av Gaza. Hur kan blockaden hävas? Vad gör politiker, du och jag?

Medverkande: Mattias Gardell, talesperson Ship to Gaza och professor i religionshistoria, Dror Feiler, talesperson Ship to Gaza samt konstnär och musiker, Viktoria Strand, talesperson Ship to Gaza och överläkare, Anita Brodén, riksdagsledamot (FP) och Viola Furubjelke, fd ordförande (S) för Riksdagens utrikesutskott.
Moderator: Ulf Bjereld, Socialdemokrater för tro och solidaritet samt professor i statskunskap.
Arr: Metodistkyrkan och Sveriges Kristna Socialdemokrater

Måndag 29/6

08:00-08:15
Morgonandakt – vid dagens början
Eva-Lena Gustavsson, pastor i missionskyrkan och förbundsstyrelseledamot i Sveriges Kristna Socialdemokrater håller morgonandakt.
Arr: Sveriges Kristna Socialdemokrater

14:00-16:00
Seminarium: Rättvis handel i offentlig sektor
Rättvis handel ökar stadigt. Många människor vill leva solidariskt och via sin egen konsumtion bidra till att minska klyftorna mellan rika och fattiga i världen. Flera städer i Sverige är Fairtrade Cities – vilka är de goda exemplen? Vad kan kommuner och landsting göra? Vad vill de göra? Emma Rung från Rättvisemärkt leder ett samtal med Lari Pitkä Kangas, kommunalråd i Malmö och Lars G Linder, landstingspolitiker i Sörmland.
Arr: Sveriges Kristna Socialdemokrater

20:00-21:00
Alkoholfritt mingel: För ett socialt Europa
Peter Weiderud, ordförande för Broderskapsrörelsen och Anna Carlstedt, vice ordförande för IOGT-NTO deltar.
Arr: IOGT-NTO och Sveriges Kristna Socialdemokrater

Tisdag 30/6

08:00-08:15
Morgonandakt – vid dagens början
Marta Axner, präst i Svenska kyrkan och aktiv i Broderskapsrörelsen, håller morgonandakt.
Arr: Sveriges Kristna Socialdemokrater

14:00-16:00
Seminarium: Muslimer och kristna till vänster – en ny vänster?
Politisk islam är en allt mer framträdande aktör, men är politisk islam vänster eller höger i Europa? Vilken politisk väg kommer Europas nya underklass att välja? Kan vi forma en vänsterpolitik där kristna och muslimer förenas? Leif Stenberg, islamolog från Lunds universitet inleder och leder ett samtal mellan Abdulkader Habib, rektor på Kista Folkhögskola och ordförande för Broderskapsrörelsens nätverk för troende socialdemokrater samt Cecilia Dalman Eek, vice ordförande i Sveriges Kristna Socialdemokrater.
Arr: Sveriges Kristna Socialdemokrater

16:00-18:00
Seminarium: Israel & Palestina inför Sveriges ordförandeskap i EU
Israel har en ny högerregering, men Fatah och Hamas har inte lyckats enas till en Palestinsk regering. President Barack Obama slog i sitt Kairo-tal an en ny amerikansk ton både mot världens muslimer och mot Israel. Vilka politiska möjligheter öppnar detta för Sverige under ordförandeskapet i EU? Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap leder ett samtal med Gustav Blix, moderat riksdagsledamot, Karin Roxman, fd generalkonsul i Jerusalem och Peter Weiderud, ordförande i Sveriges Kristna Socialdemokrater.
Arr: Sveriges Kristna Socialdemokrater

Onsdag 1/7

08:00-08:15
Morgonandakt – vid dagens början
Eva-Lena Gustavsson, pastor i missionskyrkan och förbundsstyrelseledamot i Sveriges Kristna Socialdemokrater håller morgonandakt.
Arr: Sveriges Kristna Socialdemokrater

12:00-14:00
Seminarium: Vem bryr sig egentligen om bildning?
Är bildning mossigt? Vem bryr sig egentligen om bildning idag? Vad betyder det att ”entreprenörskapsperspektivet” värnas både i skolan, högskolan, forskning och kulturpolitiken? Hur motverkas ”kommersialismens negativa verkningar” om bildningen inte längre får plats på universiteten och i kulturen? Kajsa Borgnäs leder ett samtal med Stina Oscarsson, chef för Orionteatern och skuggutredningen till kulturutredningen, Roger Mogert, oppositionsråd i Stockholm (s), Rossana Dinamarca, riksdagsledamot (v), Gustav Fridolin, journalist och Anna Götlind, ordförande för SULF (Sveriges universitetslärares förbund) och professor i historia.
Arr: S-studenter, Vänsterns studentförbund & Gröna studenter

14:00-16:00
Seminarium: BURMA – Hur säljer man in en revolution?
Munkupproret i Burma lämnade få oberörda. Hundratusentals fredliga demonstranter i 66 städer krävde demokrati men också denna gång slogs upproret ned med våld. Hur åstadkommer man förändring i en diktatur som Burma? Kommer demokratisk förändring eller är vissa länder dömda till evig diktatur? Medverkar gör Soe Aung som leder Forum for Democracy for Burma som beskrivs som den organisation som organiserade det fredliga munkupproret i Burma. Soe Aung är också en nyckelperson i arbetet för att ena Burmas opposition. Medverkar gör också Debbie Stothard, koordinator för Altsean Burma. Debbie är en spindel i nätet i arbetet att föra upp Burma på den internationella agendan. Debbie Stothard har jobbat nära Aung San Suu Kyi. Samtalsledare är Martin Gemzell, Burmakännare.
Arr: S-studenters Burmautskott & Sveriges Kristna Socialdemokrater

16:00-18:00
Seminarium: EU-ordförandeskapet från A till Ö – Vad kommer att hända och varför?
Sverige tar över ledarskapet i EU under en turbulent tid. Den ekonomiska krisen och klimattoppmötet i Köpenhamn ställer höga krav på ledarskap. Sverige har ambitioner att EU skall utvidgas, trots stort motstånd hos tunga EU länder och trots framgångar för högerextrema i parlamentsvalet. Medverkar gör Göran von Sydow, Svenska Institutet för Europapolitiska Studier (SIEPS) och Jan O. Karlsson. Christian Kellerman, Direktor Friedrich Ebert Stiftung i Stockholm, leder samtalet. Efter seminariet bjuder FES på tyska förfriskningar i närheten.
Arr: Friedrich Ebert Stiftung, ESP & Sveriges Kristna Socialdemokrater

Torsdag 2/7

09:00-09:15
Morgonandakt – vid dagens början
Marta Axner, präst i Svenska kyrkan och aktiv i Broderskapsrörelsen, håller morgonandakt.
Arr: Sveriges Kristna Socialdemokrater

21.00-22.00
Konsert med Tomas Andersson Wij
För tredje året i rad spelar Tomas Andersson Wij i Broderskapsrörelsens lokal Metodistkyrkan under Almedalsveckan. Inträde 150 kronor.

Fredag 3/7

09:00-09:15
Morgonandakt – vid dagens början
Marta Axner, präst i Svenska kyrkan och aktiv i Broderskapsrörelsen, håller morgonandakt.
Arr: Sveriges Kristna Socialdemokrater

13:30-14:00
Muslimsk fredagsbön
Koranens ord till alla människor. Muslimsk fredagsbön leds av Abdulkader Habib, rektor vid Kista Folkhögskola och ordförande för Broderskapsrörelsens nätverk för troende socialdemokrater.
Arr: Sveriges Kristna Socialdemokrater

För mer information eller vid frågor:
Kontakta Ulf Carmesund, internationell sekreterare på Sveriges Kristna Socialdemokrater – Broderskapsrörelsen på telefon 08-545 55 334 eller ulf@broderskap.se.

by

Almedalen 2011

Söndag 3 juli

Metodistkyrkan

Kl 10.00 Gudstjänst

Predikan av förbundssekreterare Lars G Linder, Socialdemokrater för tro och solidaritet

 

Måndag den 4 juli

Metodistkyrkan

Kl 9.00 Tillväxt för hållbar utveckling Frukost från kl 8.30!

”Hållbar” är ett begrepp som använts allt frekventare i det politiska samtalet. En traditionell politik för tillväxt – som bygger på ökad användning av naturresurser och större miljöbelastning – stödjer inte en hållbar utveckling bara för att den får förnamnet ”Hållbar”.

Medverkande: Karin Lexén, Swedish Water House och Erik Lysén, Svenska Kyrkan

Moderator: Lars G Linder, förbundssekreterare, tro och solidaritet

 

Kl 10.15 Ship to Gaza – folkligt stöd till folkrätten – utan våld

Medarrangör: Ship to Gaza

Blockaden av Gaza är en kollektiv bestraffning och är därmed ett brott mot folkrätten. Ship to Gaza vill häva blockaden och har ett brett stöd bland svenska folkrörelser, kyrkor, politiskt aktiva och bland kulturpersonligheter. Vad gör våra politiker?

Medverkande: Evert Svensson, fd ordförande för Broderskapsrörelsen, UIlf Carmesund, internationell sekreterare, tro och solidaritet

Moderator: Peter Weiderud, förbundsordförande, Socialdemokrater för tro och solidaritet

 

Kl 13.00 Demokrati som utvecklingsfaktor – stabilitet underifrån eller från ovan

Medarrangör: AWEPA

Diskussioner om den kinesiska modellen i Afrika och erfarenheterna från demokratirevolutionen i Nordafrika.

Medverkande:  Pär Granstedt, fd riksdagsledamot (C) och                            Joe Frans, fd riksdagsledamot (S)

 

Kl 15.30 Varför kristna väljare bytte block i valet 2010

Ett seminarium av Ung Kristen Vänster

 

Kl 20.00 Behovet av alkoholfria miljöer i Almedalen

Medarrangör: IOGT-NTO

Almedalsveckan är en arbetsvecka, behovet av att minska alkoholkonsumtionen är nödvändigt. Är det ok att dricka alkohol på arbetstid, vem bestämmer villkoren – arbetsgivaren, arbetstagaren eller kunden? Var går gränsen mellan arbete och fritid?

Medverkande: Peter Weiderud, förbundsordförande tro och solidaritet och Anna Carlstedt, ordförande IOGT-NTO

 

Tisdag den 5 juli

Metodistkyrkan

Arrangör för dagen: Forum för frivilligt socialt arbete

Kl 10.00 Bortom staten och kapitalet i välfärden

Medarrangör: Sektor3

Medverkande: Johan Oljekvist, vd Myrorna,  Hanna Hallin, chef, Sektor3, Anna Carlstedt, ordförande, Forum för frivillgt socialt arbete , Lotta Säfström, direktor Göteborgs stadsmission, ordförande Famna

 

Kl 10.30 Samhällsbygget och demokratin, vilken plats har civilsamhället?

Medarrangör: Berling Press

Medverkande: Erik Amnå, Örebro universitet, Anna König Jerlmyr, Socialborgarråd (m),                           David Qviström, Berling Press, Carina Olsson, Riksdagsledamot (s), Marie Larsson, Visby domkyrkoförsamling, Anders Mellborn, Berling Press

 

Kl 11.30 Engagemang i en digital samtid

Medarrangör: Techsoup, Idealistas bokförlag

Medverkande: Brit Stakston, medierådgivare JMW och författare, Andreas Ericsson, TechSoup, Felix König, LSU – Sveriges Ungdomsorganisationer, Helene Öberg, landstingspolitiker (MP) och Årets lobbyist  2010

Moderator: Erik Wagner, Idealistas Förlag och kommunikationsrådgivare

 

Kl 14.00 Framtiden för politiken för det civila samhället

Vi diskuterar frågan tillsammans med Michael Arthursson, partisekreterare Centerpartiet, Eva Cooper, projektledare, välfärd och reform Timbro samt Hanna Hallin, Tankesmedjan Sektor3.

 

Kl 16.00 Civila samhällets ödesfrågor

Medarrangörer: Idealistas & Sektor3

Medverkande: Hanna Hallin, chef, Sektor3 – Tankesmedjan för det civila samhället. Gabriel Ehrling, grundare, Idealistas Förlag. Mattias Claesson, PR-strateg fd samhällspolitisk chef Riksidrottsförbundet.

 

Kl 20.00 Glasstrutsmingel

Medarrangör:  IOGT-NTO, Salus Ansvar

Medverkande: Anna Carlstedt, IOGT-NTO, Göran Pettersson, Forum för frivilligt socialt arbete

 

Onsdag den 6 juli

Metodistkyrkan

Kl 10.00 ”Changing opportunities – on new challenges for neutral humanitarian actors in modern warfare”

Medarrangör: Röda korset

We will discuss the possibilities of neutral and independent response in armed conflicts and the ability to grant protection. New actors & alliances, new motives & methods as well as new technologies all together make the situation much more complex than before. A radical approach will be advocated.

 

Kl 13.30 Vapenexporten och min tro/mina värderingar

– ett samtal i ljuset av vad som hänt i Nordafrika och Mellanöstern.

Medverkande:  Caroline Szyber, riksdagsledamot, KD, ledamot av Exportkontrollrådet Thomas Strand, riksdagsledamot, S, Suppleant i Försvarsutskottet, Jon Bergeå, Kristna Fredsrörelsen, Programsekreterare mänsklig säkerhet och nedrustning, Yasri Khan, ordförande för svenska muslimer för fred och rättvisa, Peter Weiderud, förbundsordförande, Socialdemokrater för tro och solidaritet

Samtalsledare: Klas Corbelius, ansvarig för vapenexportfrågor i Socialdemokrater för tro och  solidaritet

 

Kl 15.00 Att förebygga och/eller att motverka våldsbejakande extremism?

Medarrangör: One Sweden

En presentation och panelsamtal mellan aktörer som på olika sätt arbetar mot våldsbejakande extremism, exempel på handling och en diskussion kring hur antiextremismen fungerar som demokratisatsning. Hur kan vi arbeta mot problemen och vad fungerar i praktiken?

Medverkande: Abdulkader Habib, rektor, Kista folkhögskola. Jenny Sonesson, politiskt sakkunnig EU-minister Birgitta Ohlsson, Statsrådsberedningen. Danielle Zachrisson, bostadspolitisk samordnare, Jagvillhabostadnu. Anton Landehag, ordförande, Ungdom Mot Rasism. Anna Ardin, projektledare, One Sweden.

 

Torsdag 7 juli

Kl 10.00 Burma 2011 – ”Demokratin” med politiska fångar:

En diskussion om den senaste politiska utvecklingen och situationen för de politiska fångarna i Burma.

OBS!! Plats: Visby arbetareförening, Kinbergs plats 8

Språk: engelska

Det finns fler än 2 000 politiska fångar i Burma. Nyligen lovade regimen att släppa en del av fångarna och att sänka straffen. Föga förvånande sänktes straffen för de fångar med ett 65-årigt straff till 64 år. Militärjuntan har efter det senaste valet bytt ut uniformerna mot kostymer. Trots att situationen i Burma sedan dess inte verkar ha förbättrats finns det de som hävdar att framsteg skett och att omvärlden bör lätta på de ekonomiska sanktionerna mot Burma. Vad skulle en sådan politik får för konsekvenser?

Min Min, representant från Assistance Association for Political Prisoners -Burma (AAPP) berättar om sina egna erfarenheter som militärregimens fånge i Burma. Övriga medverkande: Olle Thorell, socialdemokratisk riksdagsledamot, Karin Valtersson, Svenska Burmakommittén och Magnus Nilsson, ordförande för S-studenter. Moderator: Frida Perjus, S-studenters Burmautskott

Arrangörer: Socialdemokratiska Studentförbundet, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Olof Palmes Internationella Center och Svenska Burmakommittén

 

by

Broderskap i Almedalen 2010

Traditionsenligt fanns Sveriges Kristna Socialdemokrater på plats i Metodistkyrkan, Adelsgatan 41, Visby under Almedalsveckan. Hela programmet hittar du nedan.

Vi sände några av seminarierna direkt på webbtv, och de seminarierna kan du också se i efterhand. Välj det seminarium du vill se till vänster!

 

Samtliga evenemang ägde rum i Metodistkyrkan, Adelsgatan 41 i Visby.

Söndag 4/7

11:00 – 12:15
Gudstjänst

Predikan om tro & politik av Peter Weiderud, ordförande Broderskapsrörelsen

Metodistkyrkan på Gotland

 

Måndag 5/7

Kl 9:00-9:45 (Frukost från kl 8.30)

Frukostseminarium: Vad kan omvärlden göra för att stötta Sudans Befolkning?

Broderskapsrörelsen, Kristna Fredsrörelsen

 

Måndag 5/7

Kl 20:00 – 22:00
Alkoholfritt mingel

Broderskapsrörelsen, IOGT

 

Tisdag 6/7

11:00 – 12:00

En livskraftig framtida palestinsk stat

Vad menas med en livskraftigpalestinsk stat och vad behöver göras för att vi ska kunna nå en hållbar, rättvis fred i Mellanöstern?

Kristna Fredsrörelsen, Broderskapsrörelsen

 

Tisdag 6/7

14:00 – 15:30

Missbrukade barn

Miljoner och åter miljoner barn växer upp i missbruksfamiljer. Gatan eller barnhem blir för många alternativet. Men barn har rätt till trygghet. De har rätt till en familj som fungerar. Hur kan man förebygga att familjer går sönder?

IOGT-NTO-rörelsens internationella institut, Adoptionscentrum, Broderskapsrörelsen, UNF, IOGT-NTO.

 

Tisdag 6/7

21:00 – 22:00

Konsert Tomas Andersson-Wij
Inträde 200 kronor

Headstomp productions och Broderskapsrörelsen

 

Onsdag 7/7 11:00 – 12:30 (även torsdag)

Violence without borders

Every third women in the world is a victim of violence. Violence that knows no borders. The role of alcohol is significant when women’s rights are violated. However, there are good examples.

IOGT-NTO, IOGT-NTO-rörelsens internationella institut, Kvinnoorganisationernas samarbetsråd i alkohol- och narkotikafrågor och Broderskapsrörelsen.

 

Onsdag 7/7

15:00 – 16:00

Ship to Gaza – att bryta blockaden mot Gaza med båt .

Ship to Gaza är en partipolitiskt och religiöst obunden gräsrotsaktion, från människa till människa. Vi tar inte ställning i de interna palestinska striderna utan för folkrättens grundläggande principer om alla människors rätt till liv, rörelse, värdighet, självbestämmande och frihet.

Ship to Gaza & Broderskapsrörelsen

 

Onsdag 13:00 – 13:45

Teaterföreställningen ”Valet

Potato potato scenkonstnätverk, ABF, SSU och Broderskapsrörelsen

 

Onsdag 7/7

17:45 – 18:30
Vägen ut ur fattigdomen

Hur har Sverige utvecklats sociopolitiskt under en tidsrymd av trekvartssekel under 1900-talet och en bit in på 2000-talet

Evert Svensson och Ingvar Carlsson

Sveriges kristna socialdemokrater – Broderskapsrörelsen

 

Torsdag 8/7

09:00 – 10:00

Att erkänna ett folkmord 1915 – Frukostseminarium

Vi vill att folkmordet 1915 skall erkännas politiskt och moraliskt för att påminna om att historien aldrig fårupprepas. Alltför många har lidit alltför mycket. Men dagens turkar bär inte skulden för beslut fattade för 100 år sedan. Hur ska Sverige hantera detta?

Broderskapsrörelsen

 

Torsdag 8/7

11:00 – 12:00

Miljöpolitik för internationell rättvisa & jämställdhet

Askmoln från Island eller koldioxid från miljoner bilar erkänner inga gränser, men det gör politiken. Hur skall begränsade politiker hantera gränslösa problem?

S-kvinnor, Broderskapsrörelsen

 

Torsdag 8/7 15:00 – 16:30  (även onsdag)

Violence without borders

Every third women in the world is a victim of violence. Violence that knows no borders. The role of alcohol is significant when women’s rights are violated. However, there are good examples.

IOGT-NTO, IOGT-NTO-rörelsens internationella institut, Kvinnoorganisationernas samarbetsråd i alkohol- och narkotikafrågor och Broderskapsrörelsen.

 

Torsdag 17:00 – 17:45

Teaterföreställningen ”Valet
Potato potato scenkonstnätverk, ABF, SSU och Broderskapsrörelsen

 

Torsdag 8/7

20:30 – 21:30
Konsert Tomas Boström

Konkarongen och Broderskapsrörelsen

by

Broderskap i Almedalen 2009

Här är Sveriges Kristna Socialdemokraters program över aktiviteter under Almedalsveckan den 28/6 till 4/7 i Visby. Alla arrangemang går av stapeln i Metodistkyrkan på Adelsgatan 41.

Söndag 28/6

10:00-11:00
Gudstjänst
Predikan av Peter Weiderud, ordförande i Broderskapsrörelsen. Medverkan av Bimbi Ollberg och årets konfirmander.
Arr: Metodistkyrkan och Sveriges Kristna Socialdemokrater

Måndag 29/6

08:00-08:15
Morgonandakt – vid dagens början
Eva-Lena Gustavsson, pastor i missionskyrkan och förbundsstyrelseledamot i Sveriges Kristna Socialdemokrater håller morgonandakt.
Arr: Sveriges Kristna Socialdemokrater

14:00-16:00
Seminarium: Rättvis handel i offentlig sektor
Rättvis handel ökar stadigt. Många människor vill leva solidariskt och via sin egen konsumtion bidra till att minska klyftorna mellan rika och fattiga i världen. Flera städer i Sverige är Fairtrade Cities – vilka är de goda exemplen? Vad kan kommuner och landsting göra? Vad vill de göra? Emma Rung från Rättvisemärkt leder ett samtal med Lari Pitkä Kangas, kommunalråd i Malmö och Lars G Linder, landstingspolitiker i Sörmland.
Arr: Sveriges Kristna Socialdemokrater

20:00-21:00
Alkoholfritt mingel: För ett socialt Europa
Peter Weiderud, ordförande för Broderskapsrörelsen och Anna Carlstedt, vice ordförande för IOGT-NTO deltar.
Arr: IOGT-NTO och Sveriges Kristna Socialdemokrater

Tisdag 30/6

08:00-08:15
Morgonandakt – vid dagens början
Marta Axner, präst i Svenska kyrkan och aktiv i Broderskapsrörelsen, håller morgonandakt.
Arr: Sveriges Kristna Socialdemokrater

14:00-16:00
Seminarium: Muslimer och kristna till vänster – en ny vänster?
Politisk islam är en allt mer framträdande aktör, men är politisk islam vänster eller höger i Europa? Vilken politisk väg kommer Europas nya underklass att välja? Kan vi forma en vänsterpolitik där kristna och muslimer förenas? Leif Stenberg, islamolog från Lunds universitet inleder och leder ett samtal mellan Abdulkader Habib, rektor på Kista Folkhögskola och ordförande för Broderskapsrörelsens nätverk för troende socialdemokrater samt Cecilia Dalman Eek, vice ordförande i Sveriges Kristna Socialdemokrater.
Arr: Sveriges Kristna Socialdemokrater

16:00-18:00
Seminarium: Israel & Palestina inför Sveriges ordförandeskap i EU
Israel har en ny högerregering, men Fatah och Hamas har inte lyckats enas till en Palestinsk regering. President Barack Obama slog i sitt Kairo-tal an en ny amerikansk ton både mot världens muslimer och mot Israel. Vilka politiska möjligheter öppnar detta för Sverige under ordförandeskapet i EU? Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap leder ett samtal med Gustav Blix, moderat riksdagsledamot, Karin Roxman, fd generalkonsul i Jerusalem och Peter Weiderud, ordförande i Sveriges Kristna Socialdemokrater.
Arr: Sveriges Kristna Socialdemokrater

Onsdag 1/7

08:00-08:15
Morgonandakt – vid dagens början
Eva-Lena Gustavsson, pastor i missionskyrkan och förbundsstyrelseledamot i Sveriges Kristna Socialdemokrater håller morgonandakt.
Arr: Sveriges Kristna Socialdemokrater

12:00-14:00
Seminarium: Vem bryr sig egentligen om bildning?
Är bildning mossigt? Vem bryr sig egentligen om bildning idag? Vad betyder det att ”entreprenörskapsperspektivet” värnas både i skolan, högskolan, forskning och kulturpolitiken? Hur motverkas ”kommersialismens negativa verkningar” om bildningen inte längre får plats på universiteten och i kulturen? Kajsa Borgnäs leder ett samtal med Stina Oscarsson, chef för Orionteatern och skuggutredningen till kulturutredningen, Roger Mogert, oppositionsråd i Stockholm (s), Rossana Dinamarca, riksdagsledamot (v), Gustav Fridolin, journalist och Anna Götlind, ordförande för SULF (Sveriges universitetslärares förbund) och professor i historia.
Arr: S-studenter, Vänsterns studentförbund & Gröna studenter

14:00-16:00
Seminarium: BURMA – Hur säljer man in en revolution?
Munkupproret i Burma lämnade få oberörda. Hundratusentals fredliga demonstranter i 66 städer krävde demokrati men också denna gång slogs upproret ned med våld. Hur åstadkommer man förändring i en diktatur som Burma? Kommer demokratisk förändring eller är vissa länder dömda till evig diktatur? Medverkar gör Soe Aung som leder Forum for Democracy for Burma som beskrivs som den organisation som organiserade det fredliga munkupproret i Burma. Soe Aung är också en nyckelperson i arbetet för att ena Burmas opposition. Medverkar gör också Debbie Stothard, koordinator för Altsean Burma. Debbie är en spindel i nätet i arbetet att föra upp Burma på den internationella agendan. Debbie Stothard har jobbat nära Aung San Suu Kyi. Samtalsledare är Martin Gemzell, Burmakännare.
Arr: S-studenters Burmautskott & Sveriges Kristna Socialdemokrater

16:00-18:00
Seminarium: EU-ordförandeskapet från A till Ö – Vad kommer att hända och varför?
Sverige tar över ledarskapet i EU under en turbulent tid. Den ekonomiska krisen och klimattoppmötet i Köpenhamn ställer höga krav på ledarskap. Sverige har ambitioner att EU skall utvidgas, trots stort motstånd hos tunga EU länder och trots framgångar för högerextrema i parlamentsvalet. Medverkar gör Göran von Sydow, Svenska Institutet för Europapolitiska Studier (SIEPS) och Jan O. Karlsson. Christian Kellerman, Direktor Friedrich Ebert Stiftung i Stockholm, leder samtalet. Efter seminariet bjuder FES på tyska förfriskningar i närheten.
Arr: Friedrich Ebert Stiftung, ESP & Sveriges Kristna Socialdemokrater

Torsdag 2/7

09:00-09:15
Morgonandakt – vid dagens början
Marta Axner, präst i Svenska kyrkan och aktiv i Broderskapsrörelsen, håller morgonandakt.
Arr: Sveriges Kristna Socialdemokrater

21.00-22.00
Konsert med Tomas Andersson Wij
För tredje året i rad spelar Tomas Andersson Wij i Broderskapsrörelsens lokal Metodistkyrkan under Almedalsveckan. Inträde 150 kronor.

Fredag 3/7

09:00-09:15
Morgonandakt – vid dagens början
Marta Axner, präst i Svenska kyrkan och aktiv i Broderskapsrörelsen, håller morgonandakt.
Arr: Sveriges Kristna Socialdemokrater

13:30-14:00
Muslimsk fredagsbön
Koranens ord till alla människor. Muslimsk fredagsbön leds av Abdulkader Habib, rektor vid Kista Folkhögskola och ordförande för Broderskapsrörelsens nätverk för troende socialdemokrater.
Arr: Sveriges Kristna Socialdemokrater

För mer information eller vid frågor:
Kontakta Ulf Carmesund, internationell sekreterare på Sveriges Kristna Socialdemokrater – Broderskapsrörelsen på telefon 08-545 55 334 eller ulf@broderskap.se.

Bli medlem - klicka här!