Author Archive for: trosolidaritet

På tisdagen presenterade USA:s president Donald Trump sin fredsplan för Israel och Palestina.

Trumps utspel är ensidigt israelvänligt, och kommer knappast heller att accepteras av den stora majoriteten av resten av världen. Utspelet präglades av omfattande och asymmetriska krav på Palestina, och Palestinas president Mahmoud Abbas var inte ens närvarande.

Behandlingen av Palestina kan utan vidare beskrivas som förödmjukande. Därför är det svårt att se president Trumps utspel som ett uppriktigt försök att mäkla fred. Inte ens Trumps löfte till palestinierna om att få en egen stat ter sig trovärdigt för den som följt konfliktens långdragna dynamik.

– Det stora problemet är att palestinierna inte får några garantier som helst att deras stat verkligen kommer att upprättas. Israel tillåts påbörja annekteringen av palestinska områden samtidigt som palestinierna ska uppfylla ett stort antal villkor för att på sikt få en egen stat. Detta kommer palestinierna aldrig att gå med på, säger Socialdemokrater för tro och solidaritets förbundsordförande Ulf Bjereld.

Nu är det viktigt att Sverige återigen markerar för folkrätten och inte låter stora aktörer som USA agera med respektlöshet för de gemensamma internationella spelreglerna.

Andra vägar framåt måste prövas istället. Inte minst måste Israel börja ta ansvar för fredsprocessen genom att upphöra sin olagliga ockupationspolitik och se till så att livsviktiga förnödenheter åter blir tillgängliga i Gaza.

Det finns ett flertal problematiska sidor hos konfessionella friskolor. Det finns vittnesmål om att många frivilliga konfessionella inslag i utbildningen i praktiken inte är frivilliga alls. Likaså finns vittnesmål om andra praktiker som inte hör hemma i svenskt skolväsende, såsom att odemokratiska värderingar florerar, och att konfessionella inslag blandas in i undervisningen. Elevers rätt till frihet från religion måste värnas lika mycket som elevers frihet till att utöva sin tro.

Dessa problem måste hanteras, och därför är det välkommet att en utredning nu läggs fram som ger flera konstruktiva förslag för hur elevernas rättigheter kan stärkas. En tydligare uppdelning mellan undervisning och utbildning ska göras, liksom tydligare definitioner av vad konfession är. Därtill är det glädjande att utredningen föreslår nya demokrativillkor vid ägar- och ledningsprövning av nya skolor. Dessa krav kunde även med fördel ställas på samtliga enskilda aktörer i friskolesverige.

En knäckfråga är tilläggsdirektivet om att utreda ett generellt förbud mot nyetablering av just konfessionella friskolor. Utredningen gör uppenbart att det finns omfattande folkrättsliga problem med detta.

Inskränkningar mot människors friheter måste göras enligt en princip om proportionalitet. Det betyder att man måste kunna motivera inskränkningen med exempelvis att skydda någons andra rättigheter från att inskränkas, eller att skydda hälsa och ordning i samhället. Därtill måste omfattningen av inskränkningen stå i proportionerlig relation till det som man vill uppnå. Andra, mindre omfattande sätt att nå samma resultat måste också prövas först.

Utredningen är tydlig med att ett etableringsstopp för friskolor därmed kommer att stå och falla med vilka skäl som anförs till denna inskränkning i religionsfriheten. I fallet med konfessionella friskolor är det svårt att se att ett generellt etableringsförbud skulle vara proportionerligt till det som regeringen hittills säger sig vilja uppnå med ett sådant, nämligen undervisning fri från konfessionella inslag samt att motverka segregation i svensk skola.

För detta torde exempelvis tydliga demokratikriterier för skolornas huvudmän samt utökade resurser till skolinspektionen vara en mer framkomlig väg. Därtill skulle begränsningar i vinstuttaget i friskolor överlag sannolikt ha en avkylande effekt på oseriösa aktörers nyetablering och på sikt bidra till att motverka segregationen i skolsystemet.

Debatten tappar generellt sikte på att de allra flesta konfessionella friskolorna fungerar bra, och utifrån ett barnperspektiv måste ett förbud därför också vägas mot hur det skulle drabba de tusentals elever som har nytta av att gå i en konfessionell friskola. Utredningen beskriver att barnen i de konfessionella friskolorna känner sig mer accepterade, trygga och fria att utöva sin tro. Även barn som inte är troende får mer förståelse för troende.

Barn som utredningen varit i kontakt med beskriver även att de utsatts för kränkande behandling och diskriminering i icke-konfessionella skolor. Detta är i sig ett misslyckande från icke-konfessionella skolors sida, som inte belyses tillräckligt i frågan om de konfessionella skolornas vara eller icke-vara.

Socialdemokrater för tro och solidaritet menar att friskolesystemet i dess nuvarande form bidrar till segregation och sämre möjligheter för alla att på ett likvärdigt sätt ta till sig en fullgod utbildning. Det behöver reformeras. Vinstjakten måste bort, och det är olyckligt att den nuvarande S-MP-regeringen är bakbunden av Januariavtalet i denna viktiga fråga.

Att vända sig specifikt mot konfessionella friskolor för att motverka segregation ger därtill intrycket att segregation bara skulle löpa längs kulturella barriärer. Det är inte en traditionell socialdemokratisk syn på vad segregation är. I praktiken möts elever från hem med mycket olika bakgrunder, inkomstklasser och utbildningsnivåer i de konfessionella friskolorna, som därigenom tjänar till att bryta upp många typer av segregation i samhället.

I dagsläget är det därmed svårt att se hur ett förbud mot nyetablering skulle vara förenligt med ett barnperspektiv samt med flera internationella fördrag såsom Europakonventionen och den i svensk lag nyligen införlivade Barnkonventionen.

Utredningen ger sammanfattningsvis en bild på frågan om konfessionella friskolor som betydligt mer komplex än vad som ofta framgår av debatten. Det är välkommet att såväl positiva som negativa sidor lyfts och de förslag och betänkligheter som redovisas ger en utmärkt grund för att arbeta vidare med att stärka elevers rättigheter i svenska skolor.

Det är värt att påpeka att diskussionen om tro i Sverige följer återkommande mönster av misstänkliggöranden mot troende. Även i debatten om och den mediala bevakningen av konfessionella friskolor har denna tendens gjort sig gällande. Detta riskerar bara att spä på misstänksamhet och främlingskap, vilket bara bidrar till precis den segregation som vi säger oss vilja motverka. Förenklade och fördomsfulla bilder av ”den andre” är inget som man är vaccinerad mot som icke-troende.

Vi har en vision om ett varmare samhälle och en svalare planet. Politiken måste akut ta sitt ansvar för att förmedla hopp och väcka engagemang i en samtid där många känner rädsla och olust inför klimatet. För att klara det behövs politik som gör det lätt att göra rätt: Produkter som är utsläppsintensiva bör bli dyrare, medan produkter som är skonsamma för miljön bör bli billigare.

Fram till den 13 december pågår den internationella klimatkonferensen i Madrid, i en tid då EU-parlamentet utlyst klimatnödläge och under en höst då miljontals människor världen över demonstrerat för en hållbar framtid. Frustrationen över den långsamma utvecklingen är stor och klimatet låg i topp när SOM-institutet senast undersökte vilka frågor svenska folket oroade sig mest för – ovanför terrorism, rasism och kriminalitet.

För att klara klimatutmaningen behövs en global grön nyindustrialisering. De länder som går före i att ställa om har inte bara moraliska utan även stora ekonomiska vinster att göra. Ju snabbare Sverige ställer om desto större blir alltså vårt försprång. Det är en smart framtidsinvestering.

Därför är det glädjande att den förnybara energin ökar med ett tempo som överträffar de flesta prognoser, och nu på allvar konkurrerar med de traditionella energikällorna. För tjugo år sedan påstods det att vindkraften aldrig skulle bli lönsam men idag är den ett av de absolut billigaste energislagen. Hållbara transporter växer snabbt och området präglas av tro på framtida alternativa lösningar, genom allt från eldrift till biobränsle från matrester och skogsråvara.

Men mycket arbete återstår för att göra konsumtionen av kläder, livsmedel och tekniska produkter hållbar. Maten står idag för en tredjedel av hushållens utsläpp av växthusgaser. Mat som produceras med mindre miljöbelastning, till exempel närproducerat, vegetariskt eller vilt, bör gynnas tydligare på bekostnad av sådant som produceras med metoder som vi vet är direkt farliga – särskilt kött från djur som har fötts upp med stora mängder antibiotika, eller har transporterats långt.

Många produkter är vare sig tillverkade för att hålla länge eller för att gå att plocka isär, reparera eller återvinna. Teknik som är lätt att demontera, reparera och återvinna måste gynnas på bekostnad av teknik vars material är så blandade eller otillgängliga att reparera att de efter sin tekniska livslängd bara kan läggas på deponi eller eldas upp. En norm för återvinning eller återbruk i flera led måste således på sikt göras till standard för en stor mängd varor i vårt ekonomiska system.

”Bonus-malus” betyder att produkter med låga utsläpp får skattelättnader och andra subventioner, vilket finansieras genom att göra produkter med höga utsläpp dyrare genom ytterligare avgifter. Genom det så kallade bonus malus-systemet kan vi gynna de varor som uppfyller normer om låga utsläpp, hög livslängd, återvinning och möjlighet att reparera. Det bor en pedagogisk styrka i enkelheten hos bonus-malus, och det blir lättare för konsumenter att hjälpa planeten utan att behöva betala mer. Hållbar konsumtion ska inte vara en klassfråga.

Därför vill förbundsstyrelsen för Socialdemokrater för tro och solidaritet att bonus-malussystemet kraftigt expanderas. Kläder, mat och elektronik som säljs i Sverige ska prövas mot nationellt framtagna utsläppsnormer. Produkter som uppfyller eller överträffar normerna gynnas, medan produkter som inte når upp till kraven missgynnas.

Socialdemokrater för tro och solidaritet tar fram ett asylpolitiskt program för en rättssäker och human asylpolitik, som utgår från en syn på invandring och flyktingmottagning som en överlag positiv kraft i samhället.

Över 70 miljoner människor i världen befinner sig på flykt. Samtidigt anstränger sig EU för att hålla flyktingarna borta och minska antalet människor som söker asyl i Europa. Även i Sverige har asylpolitiken utvecklats i restriktiv riktning. Röster hörs om att avskaffa den mänskliga rättigheten att söka asyl vid gränsen till ett annat land.

Men Socialdemokrater för tro och solidaritet vill att Sverige ska vara ett internationellt humanitärt föredöme när det gäller asyl- och flyktingpolitiken. Den nionde oktober gick vi därför ut och berättade om att vi vill formulera ett flyktingpolitiskt program som i större utsträckning riktar fokus mot migrationens möjligheter och på solidaritet med människor på flykt. Detta vill vi göra i samverkan med civilsamhällets organisationer och med arbetarrörelsen i vid bemärkelse.

Nu skickar vi ut ett underlag med 23 förslag till olika organisationer i civilsamhället och arbetarrörelsen för att inhämta åsikter och kommentarer och fortsätta detta arbete.

Bland förslagen märks:

* Ett förnyat upprop för amnesti för ensamkommande flyktingar som behövt vänta orimligt länge på asylbesked. 

* Återinför permanenta uppehållstillstånd som huvudregel för flyktingar som beviljas asyl i Sverige.

* Stoppa alla utvisningar till Afghanistan.

* Fördubbla mottagningen av antalet kvotflyktingar.

* Stärk rättssäkerheten i förvarsärenden.

* EU-subventioner till länder som solidariskt deltar i flyktingmottagandet.

Läs samtliga förslag plus en bakgrund till vårt arbete med det migrationspolitiska programmet här!

De senaste dygnen har många oberoende medier samstämmigt vittnat om att den turkiska regimen har begått brutala och oprovocerade attacker mot de företrädesvis kurdiska områdena i norra Syrien. Dessa attacker måste fördömas i skarpa ordalag och leda till politiska konsekvenser.

Ett långvarigt och väldokumenterat turkiskt förtryck mot kurdiska minoriteter har därmed trappats upp till en ny nivå, och följderna för denna redan starkt utsatta folkgrupp i regionen är svåra att i dagsläget överblicka. Humanitära organisationer varnar dock redan för massakrer på civila. Därför måste världssamfundet agera snabbt och med stor tydlighet.

Enligt rapporter från Rojava Information Center slår turkiska flygattacker mot de vägar som används av civila på flykt. Rapporter från de gångna dygnen vittnar även om att sjukhus och bostäder har utsatts för bombanfall. Fastän enskilda vittnesmål är svåra att verifiera i krigssituationer, bidrar de till en sammantagen bild. När denna ställs bredvid Turkiets långa historia av hårdfört förtryck och president Erdogans alltmer auktoritära och militaristiska politik, blir det tydligt att vi måste ta utvecklingen på det största allvar.

Turkiet är Natos näst största medlemsland. Ändå angriper de nu samma område som fram till för några månader sedan beskrevs som viktiga allierade i den hårda striden mot Daesh/IS. Detta görs dessutom sida vid sida med jihadistgrupper från västra Syrien, vilket bland andra SR Ekot rapporterar om. Det är svårt att se hur regimens agerande kan uppfattas ligga i linje med de övriga Natoländernas intressen. Detta måste ses som ytterligare ett starkt skäl för Sverige att hålla oss långt ifrån ett framtida Natomedlemskap.

Sverige exporterade förra året krigsmateriel för ca 300 miljoner kronor till Turkiet. Denna export bidrar till att legitimera köparens beteende och rimmar illa med Sveriges ställningstagande för demokrati och frihet i världen. Det är välkommet att Sverige kommer att verka för ett europeiskt vapenembargo mot Turkiet, men även den svenska exporten av så kallad övrig krigsmateriel till Turkiet bör omedelbart avbrytas.

Den 18 mars 2016 slöt EU en överenskommelse med Turkiet som i praktiken innebar att Turkiet gavs en roll som gränsvakt mot EU:s södra gräns. Under torsdagen har president Erdogan använt detta avtal som diplomatisk hävstång. Han har ”hotat” EU med en flyktingström på mellan tre och fyra miljoner flyende från Syrien om EU fördömer den turkiska aggressionen. Det är förkastligt att på detta sätt använda utsatta människoliv som valuta vid förhandlingsbordet, och nu är det av största vikt att EU:s medlemsländer markerar mot Erdogans utspel. Vi måste värna de människor som flyr undan krig och förföljelse, och samtidigt visa att EU inte viker ner sig för hotelser från auktoritära ledare.

De senaste dagarnas händelser måste också ses i ljuset av ett starkt auktoritärt, populistiskt och asylrättsfientligt tonläge i stora delar av världen. Turkiets offensiv är den direkta följden av att USA drar sig ur regionen och lämnar norra Syrien åt sitt öde. Hotelser om ”flyktingvågor” kan bara äga rum i en kontext där flera europeiska länders regeringar pressas av populistiska och främlingshatande partier. Därför blir det än viktigare att Turkiets agerande möts med ett förnyat försvar för demokrati och folkrätt.

Ulf Bjereld, förbundsordförande, Socialdemokrater för tro och solidaritet

Klas Corbelius, förbundsstyrelseledamot med ansvar för nedrustningsfrågor, Socialdemokrater för tro och solidaritet

Thomas Hammarberg, förbundsstyrelseledamot med ansvar för internationella frågor, Socialdemokrater för tro och solidaritet

Dagens riksdagsbeslut för att förlänga den tillfälliga lagen om asyl i Sverige riskerar leda till att ett tillfälligt andrum görs permanent.

– När regeringen en gång sa att Sverige behövde ett ”andrum” var det i ett läge där Sverige under ett enda år tog emot närmare 160 000 asylsökande. Det var en fantastisk prestation, och Sverige klarade det. Systemet har inte kollapsat, säger Ulf Bjereld, förbundsordförande för Socialdemokrater för tro och solidaritet.

Antalet asylsökande har rasat under de påföljande åren, inte minst till följd av ett förändrat säkerhetsläge i omvärlden. Förra året kom endast 21 502 asylsökande till Sverige, det lägsta antalet sedan 2005. Hittills i år har knappt niotusen asylsökande sökt sig hit.

– Man kunde tycka att Sverige nu har fått tillräckligt med ”andrum” och det finns ständigt en risk att lagar som börjar med att vara ”tillfälliga” så småningom blir permanenta, säger Ulf Bjereld.

Nyligen presenterade regeringen direktiven till den parlamentariska kommitté som ska utforma den framtida svenska migrationspolitiken, och det finns flera punkter som Socialdemokrater för tro och solidaritet välkomnar.

– Det finns en del i direktiven som är bra, säger Ulf Bjereld. Utgångspunkterna slår fast att den svenska migrationspolitiken ska vara ”human, rättssäker och effektiv” och att återinförande av permanenta uppehållstillstånd ska utredas, liksom underlättande av anhöriginvandring och införandet av en ny humanitär grund för uppehållstillstånd.

Samtidigt tar direktiven inte upp situationen för de många unga ensamkommande i Sverige. Dessa löper en överhängande risk att bli del av ett växande skuggsamhälle om samhället sviker dem.

– Den mest framkomliga vägen för denna grupp av ensamkommande unga hade varit en amnesti för dem som vistats i Sverige i mer än ett år. Det är mycket viktigt att civilsamhället och dess representanter fortsätter att mobilisera för att driva debatten i humanitär riktning, säger Ulf Bjereld.